Tidskriften Skärgård specialsatsade på Själö — dagens fästing- och havsforskning pejlas vid sidan om "dårhustider"
Fästingforskning på Själö. Åbo universitet har i många år kartlagt fästingförekomster, och kan visa hur fästingarna har blivit fler och hur borrelia-bakterien har blivit vanligare. Foto: Julia Ajanko
Trodde du att du kände till mytomspunna Själös historia? Det finns mycket mer att lära sig.
Det visar tidskriften Skärgårds färska nummer som är en specialsatsning på ön i Nagu. Själö firar 400 år i år, och då avses dess historia som sjukhus-ö.
Våren 1619 började man i Åbo förbereda flytten av S:t Görans hospital i Åbo till en ”avlägsen plats utanför staden”. Rekognoseringen efter ett sådant ställe ledde till att ett nytt sjukhus byggdes på Själö, dit man började med att flytta några leprasjuka.
Arkeologiska utgrävningar gav ny information
Den här avstampen till 400-åriga Själös historia lär man sig av Mikko Helminens artikel i tidskriften Skärgård.
Helminen var under åren 2009–11 en av de ansvariga för de utgrävningar som Åbo universitets arkeologer gjorde i samarbete med Skärgårdshavets forskningsinstitut. Utgrävningarna resulterade bland annat i dokumentation av flera husgrunder, en finns intill träkyrkan från 1733.
En digital rekonstruktion av hur det första sjukhusområdet kan ha sett ut på 1700.talet. Bilden ingår i Mikko Helminens artikel.
Skärgård har gett en underrubrik för sin Själö-skrift via tre ord på pärmen: Spetälska/vansinne/klimatforskning.
Orden knyter samman öns historia och fungerar samtidigt som en programförklaring för tidskriftens nr 3/19.
Vill man närma sig ön som turist kan man läsa Charlotte von Haartmans guidning över ön, vill man få öns historia i ett nötskal kan man läsa före detta institutionsföreståndaren Ilppo Vuorinens artikel. Vid sidan av hans egentliga gärning, havsforskningen, har han en fördjupad insikt i öns historia.
Kvinnor, vansinne och medicinsk historia
Vuorinen berättar bland annat om Elias Tillandz, dem första professorn i medicin vid Åbo universitet. Tillandz gjorde 1686 det första läkarbesöket på ön.
Vi citerar Vuorinen: ”Det nämns ofta att patienterna på Själö inte fick någon vård, endast Guds ord och vatten från Kuppis källa, men detta är inte hela sanningen. Bland annat åderlåtning var en modern medicinsk vårdform på 1600-talet”.
Under 1700-talet sjönk antalet spetälska-sjuka, men ön hade börjat ta emot psykiskt sjuka.
PD, docent Jutta Ahlbeck är en självskriven artikelförfattare när det gäller Själö och hon återkopplar här till hur hon fastnade för Själös kvinnor redan i sin pro gradu.
År 2006 disputerade hon vid Åbo akademi kring ”medicinsk diskurs och kvinnligt vansinne på Själö hospital 1889–1994” och hennes forskning har inspirerat författare, dramaturger, musiker och så vidare.
Uppslag i tidskriften Skärgård. Den här artikeln är skriven av Ilppo Vuorinen.
Havsforskning över tid berättar om klimatförändringar, liksom den ökade fästingförekomsten
Dagens havsforskning på Själö beskrivs av nuvarande institutionsföreståndaren Jari Hänninen medan Julia Ajanko har intervjuat fästingforskaren Jani Sormunen.
Via artiklar om föreningen Pro Seili–Själö och intervjuer med dagens Själöbor blundar tidskriften inte heller för de motsättningar som har uppstått på senare år; efter att universitet 2016 köpte hospitalbyggnaderna och arranderar många byggnader till ett privat företag för turismverksamhet, kan man läsa sig till att föreningen känt sig aningen undanskuffad, även av Forststyrelsen som äger mycket mark på ön och förvaltar kyrkan.
Oberoende verkar alla parter som kommer till tals betona Själös värde, som en unik, vacker, rofylld och historiskt, dramatiskt intressant ö.
Tidskriften utges av Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi, www.skargard.fi
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.