TIDSKRIFT: Aura ås vatten, Utös vattenrening och nesofiler i nyaste Skärgård
Under århundraden trodde man att vattnet på något märkligt vis minskade i Östersjön – och ingenstans så snabbt som i Kvarkens skärgård.
Vattuminskningen förbryllade och fascinerade. I dag vet vi att strandlinjen flyttas på grund av landhöjning, det är inte vattnet som försvinner, men fenomenet fortsätter fascinera.
Vattnet i Östersjön minskar inte men däremot är färskvatten i skärgården en bristvara. Möjligheten att hitta grundvatten i skärgården är ihopkopplad med var det finns åsar, och om man vill borra en brunn är bergarten på platsen av stor betydelse.
Till exempel i Pargas mellersta och yttre skärgård är vattenbristen uppenbar och där efterlyser man nu en geologisk kartläggning för att hitta nya möjligheter till att förse skärgårdsborna med vatten.
På Utö producerar man rent dricksvatten genom att avsalta havsvatten med omvänd osmos. Avfallsvattnet renas biologiskt med biorotor, inom fastslagna normer för Östersjön.
Man har bildat ett andelslag för att producera och distribuera vattnet. Vattnet är dyrast i Finland och andelslaget med sina 40 medlemmar verkar utan stöd från stat eller kommun.
Årets första nummer av Tidskriften Skärgård har vatten som tema – landvatten, havsvatten, all slags vatten. Vattnet är det element som utgör ramen för skärgården och ger en unik prägel åt naturen, kulturen och samhället.
I Finlands första havsplan som godkändes i december 2020 betyder beteckningen ”skärgård” områden där lokal skärgårdskultur, kulturmiljöer, bosättning året om, fritidsbosättning, ett flertal maritima branscher och en skiftande natur förenas. Vad havsplanen i praktiken betyder för den som bor i skärgården, berättar sakkunniga vid Österbottens förbund om i Skärgård 1/2021.
Där får vi också läsa om vilken del av Aura å som egentligen är en riktig, enkelriktad å. Aura ås vatten beskrivs i artikeln som en tårta, med sött och grumligt vatten ovanpå ett saltare vattenskikt.
Ett annat tema i tidskriften är havtorn, en växt som utöver sina vitaminrika bär, med utskott under rötterna kan fixera kväve ur luften och göra det tillgängligt för andra växter.
Tidskriften Skärgård 1/2021 inleder också en serie med och för alla öälskare. I artikelserien Min ö berättar öborna själva om sin ö. Först ut är Siv Fagerlund, född och uppvuxen på ön Björkö i Houtskär. I dag bor hon i Pargas, men tillbringar fortfarande somrarna i ”barndomslandet”.
Artikelskribenten får i sin tur äran att ge över budkavlen till nästa skribent och öbo. Vet du förresten vad en nesofil är? Jo, nesofil betyder öälskare, efter det grekiska ordet för ö, nesos.
Tidskriften Skärgård
utges med fyra temanummer per år av Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi, Centret för livslång lärande.
Nummer 1/2021 utkomr 11 mars.
Mera information om tidskriften på www.skargard.fi.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.