SPT 02.11.2021 17:51

Inom ett par veckor kommer annonsen att ligga ute och det är åter möjligt att söka tjänsten som rektor för Åbo Akademi efter att styrelsen sagt upp Moira von Wright.

Senast en liknande annons låg ute var för ganska exakt tre år sedan.

Rekryteringsprocessen kommer att inleds inom kort. Enligt styrelseordförande Thomas Wilhelmsson handlar det enbart om att klarställa praktiska detaljer såsom att färdigställa annonsen.

— Vi pratar om högst någon vecka innan tjänsten lediganslås.

Vem som blir Åbo Akademis nästa rektor är därmed fortfarande helt oklart. Då von Wright valdes konkurrerade hon i slutskedet med fem övriga kandidater.

SPT har lyckats nå fyra av dem, bland dem akademins prorektor Mikael Lindfelt som nu ansvarar för rektorsuppgifterna. Han har över huvud taget inte hunnit fundera på framtiden, eftersom det nya uppdraget tagit upp all tid det senaste dygnet.

— Det är alldeles tillräckligt för mig att gå in och försöka ta ansvaret enligt bästa förmåga. Då styrelsen frågade om jag är beredd att göra det, sa jag efter viss tvekan att jag kan göra det ifall det är vad som önskas, säger Lindfelt.

— Dessutom måste jag nu lyssna in organisationen. Jag har hela tiden varit en del av den ledning som nu kritiserats.

De övriga fyra personerna var Malin Brännback, professor i företagsekonomi vid Åbo Akademi, dekanus Fritjof Sahlström vid Åbo Akademi, Christina Nygren-Landgärds, professor i slöjdpedagogik vid Åbo Akademi och Patrik Scheinin, professor i pedagogik vid Helsingfors universitet.

”Jag skulle inte sitta hela perioden eftersom jag ska pensioneras mitt i”

SPT har lyckats nå Brännback, Nygren-Landgärds och Scheinin. Ingen av dem ser det som sannolikt att de söker jobbet denna gång.

Brännback säger att hon i dag sitter i styrelsen och inte har några planer på att lämna det uppdraget. Hon anser att måndagens beslut sänder en tydlig signal för hurdan rektor akademin söker.

— Vi har sagt det ganska tydligt nu. Vi söker en rektor som förstår sig på en kollegial organisation som Åbo Akademi.

Det är en chockad Nygren-Landgärds som svarar i telefonen. Hon är för tillfället tjänstledig och jobbar vid universitet i Agder i Norge.

— Jag hade ingen aning om att det fanns problem där så det kom som en total chock då jag läste om det i medierna, säger hon.

Hon hann aldrig jobba sida vid sida med von Wright, och anser att det förblivit rätt oklart vilka slags problem personalen upplevt.

Scheinin som kommer från ett utomstående universitet säger att uppsägningen har diskuterats på flera håll under tisdagsmorgonen. Han säger att det är mycket osannolikt att han söker jobbet.

— Åbo Akademi behöver en rektor som kommer dit för hela perioden. Jag skulle inte sitta hela perioden eftersom jag ska pensioneras mitt i, säger han.

— Det är för sent för mig att stiga tidigt upp.

von Wright anser att hon inte fick komma till tals

Enligt ÅA-styrelsen ligger en förtroendekris samt olika syn på ledarskap bakom uppsägningen av rektor von Wright. Samtidigt meddelade styrelsen att det utvecklingsarbete som inletts under von Wrights ledning har varit bra, något som också uppgetts för henne.

–Hur kan man få sparken och samtidigt få höra att man gjort ett bra jobb, frågar sig von Wright.

Styrelsens svar på frågan blir att det är skillnad på arbete och ledarskap.

— Den riktning akademin ska utvecklas i har varit rätt och den vill vi hålla fast vid, men vi bedömde ändå att hon som rektor inte hade det förtroendekapital som behövs för att få organisationen med sig i den riktningen, säger Thomas Wilhelmsson.

Vad bottnar problemen i?

Det råder tydligt olika syn på hur processen gått till.

Enligt Wilhelmsson har styrelsen under en längre tid fått ta emot upprepade rop på hjälp från personalen.

–Det handlar inte om en kris mellan styrelsen och rektorn, utan mellan rektorn och personalen.

von Wright anser att beskedet om uppsägningen kom väldigt abrupt, och att hon inte fick komma till tals innan beslutet fattades.

— Hon hördes på två styrelsemöten i rad och även i andra sammanhang, säger Wilhelmsson.

— Det är skillnad på att bli hörd och på att någon lyssnar på en, säger von Wright.

Wilhelmsson vill inte i detalj gå in på innehållet i personalens rop på hjälp, men han säger att det handlat bland annat om bristande kommunikation och att personalen upplevt att de inte blivit hörda.

Sofia Westerholm/SPT

SPT
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln