Catariina Salo/SPT

THL:s överläkare Taneli Puumalainen och direktör Mika Salminen säger att vi som nation klarar coronan, men att vi själva måste jobba för att inga nationella restriktioner kommer att behöva tas i bruk igen. Foto: Catariina Salo/SPT

Mängden coronafall har stigit markant de senaste två veckorna. Däremot är dödssiffran i jämförelse med antalet smittade mindre än på våren. Vid Institutet för hälsa och välfärd (THL) säger man att det bland annat har att göra med att de smittade är allt yngre och att de inte drabbas lika hårt som äldre personer.

— Vi har blivit bättre på att hitta fallen, testningskapaciteten har höjts och vi har en bättre inblick i sjukdomsprofilen, säger THL:s direktör Mika Salminen.

Han säger också att sjukdomen fortfarande är allvarlig, oberoende om man är gammal eller ung. Under våren var mängden positiva coronaresultat högst bland 20-59-åringar. Nu har intervallet smalnat och den klart största delen nya coronafall konstateras hos personer som är mellan 20 och 29 år gamla.

— Samma trend ser vi i Europa, säger Salminen.

Ett vaccin kan vara klart för den finländska marknaden efter nyår. Däremot kan det ta flera månader att få tillräckligt med doser och hinna vaccinera en så pass stor del av befolkningen att vaccinet ger ett brett skydd mot epidemin.

Catariina Salo/SPT

Direktör Mika Salminen vid Institutet för hälsa och välfärd säger att hösten och vintern kan bli svåra. Foto: Catariina Salo/SPT

Huvudstadsregionen värst drabbad

Helsingfors och Nyland har länge varit i blickfånget när det gäller nya coronafall. Veckans siffror visar inga undantag. Enligt THL är coronan nu i accelerationsskedet i huvudstadsregionen. Eftersom spridningen ser olika ut i olika regioner uppmanar Salminen att kommuner och regioner förbereder sig för eventuella kommande scenarier.

— Hösten och vintern är högsäsong för luftvägsinfektioner och det kan vi inte göra något åt. Däremot kan vi göra mycket för att coronavirusepidemin inte accelererar. Regionerna bör ha färdiga system så att beslut kan fattas i snabb takt, säger Salminen.

THL:s överläkare Taneli Puumalainen säger att en tredjedel av tisdagens 149 smittfall konstaterats i Helsingfors och hälften av dem i huvudstadsregionen. Enligt Puumalainen måste metoderna för att undvika smittspridning effektiveras.

Han nämner större privata fester, restauranger med hög ljudnivå där man måste höja rösten för att prata och hobbyverksamhet som ställen att undvika för att slippa smitta.

— Förutom det här måste vi vidta punktinsatser när en smittokedja konstateras och fundera på hur vi då undviker sociala kontakter. Om det här inte räcker måste vi överväga restriktioner som rör hela befolkningen.

Några exakta gränser för när nationella restriktioner ska plockas in finns inte. Det hela är en summa av olika indikatorer och tolkningssätt. Puumalainen nämner bland annat incidens och på vilket sätt smittan har spridits.

Både Puumalainen och Salminen säger att vintern är på väg och att den kan bli svår.

— Den övergripande situationen i Finland är bra men vi måste komma ihåg att allt beror på hur vi agerar i våra egna sociala nätverk och hur vi behandlar andra, säger Puumalainen.

Men det finns hopp, och det är viktigt att ta medborgarnas oro på allvar. Puumalainen uppmanar läkarkåren att lyssna på människornas oro och ångest i förhållande till coronaepidemin, samtidigt som de förstås ska göra sitt bästa för att sköta fysiologin.

Direktör Pekka Rissanen vid Institutet för hälsa och välfärds säger att vårdköerna kommer att växa så länge coronakrisen pågår. Foto: Catariina Salo/SPT

Allt längre vårdköer

I och med coronaepidemin har trycket på social- och hälsovårdstjänsterna förändrats och ökat. Enligt THL:s undersökningar har människor i allt lägre grad sökt sig till vårdtjänster i icke-brådskande fall.

Personal från grundhälsovården har flyttats över till den specialiserade vården vilket har lett till andra sorts problem. Tillsammans bidrar dessa faktorer till en allt större köbildning inom vården som kan bli dyr för samhället.

Enligt THL:s direktör Pekka Rissanen har inte heller de digitala tjänsterna lyckats kompensera utebliven vård. Digitala och telefontjänster har de facto använts mindre än vanligt under coronaepidemin.

— Det här betyder att efterfrågan på vårdtjänster anhopas och köerna blir allt längre. Vi måste förbereda oss noggrant på att klara av trycket för så länge som epidemin är i gång växer köerna.