SPT 08.11.2021 17:31

Målet att nå 80 procents vaccinationstäckning i kampen mot coronaviruset uppnåddes inte på måndagen trots att prognoserna utlovade annorlunda.

Enligt statistik från Institutet för hälsa och välfärd THL är det nu 79,8 procent av alla finländare över 12 år som har fullföljd vaccinering mot coronaviruset.

– Vi har registrerat en mycket långsammare vaccinationstakt förra veckan. Då det i vanliga fall är cirka 15 000 finländare som får den andra dosen coronavaccin per dag var det cirka 10 000 personer som fick vaccinet per dag förra veckan, säger Mia Kontio, ledande sakkunnig på institutet.

Enligt Kontio försvåras prognoserna också av att tidsintervallet mellan den första och den andra dosen coronavaccin varierar på olika håll i landet och inom olika åldersgrupper.

Kommer ni att slå fast nya mål efter att målet på 80 procents vaccinationstäckning har uppnåtts?

– Det var regeringen som slog fast det här målet. Jag tror inte det blir aktuellt med fler övergripande numeriska mål, men det är viktigt att följa upp vissa åldersgrupper som nu har en mycket lägre vaccinationstäckning än genomsnittet, säger Kontio.

Kanslichef Kirsi Varhila på Social- och hälsovårdsministeriet kringgår frågan.

– Regeringen granskar situationen i sina förhandlingar den här veckan. Statsminister Sanna Marin har tidigare konstaterat att det finns skäl att eftersträva en vaccinationstäckning på 90 procent, skriver Varhila i ett mejl.

I synnerhet i åldersgruppen 40–49 sker det en viss eftersläpning i vaccinationstäckningen. De regionala skillnaderna är också stora. Landskapen i östra Finland har en mycket högre vaccinationstäckning än till exempel västra Finland.

– I de landskap där man har kommit i kontakt med coronasmitta och känner personer som har insjuknat i covid-19 är benägenheten att vaccinera sig mycket högre än i områden med låg incidens, säger Kontio.

Knepigt med procentsatser

Kontio anser att det är problematiskt att hänvisa till procentsatser när det gäller vaccinationstäckningen och flockimmuniteten i coronaepidemin.

– Vi vet inte med säkerhet vilken vaccinationstäckning som krävs för att epidemin ska mattas av. Vi kan inte heller jämföra med andra epidemier och virussjukdomar eftersom vaccinerade personer kan sprida coronaviruset till ovaccinerade.

Mika Rämet, direktör för vaccinforskningscentret vid Tammerfors universitet, är inne på samma spår.

– En 80 procents vaccinationstäckning ger inte flockimmunitet för individen, men ju högre täckningen är desto mer lindras epidemins effekter, säger Rämet.

Enligt Kontio är det belastningen av sjukvården som är den bästa mätaren på smittspridningen och dess koppling till vaccinationstäckningen.

– I till exempel Portugal är vaccinationstäckningen redan över 92 procent bland alla invånare över 18. Den höga vaccinationstäckningen i landet har dämpat smittspridningen betydligt, säger hon.

På motsvarande sätt har den låga vaccinationstäckningen i Östeuropa föranlett en lavinartad smittspridning som leder till en ytterst hård belastning av sjukhusens kapacitet att erbjuda vård.

Finns det skäl att ställa upp nya mål för den tredje dosen coronavaccin?

– Nej, det är inte aktuellt. Den tredje dosen ges för närvarande till anställda inom social- och hälsovården och till personer över 60.

Cirka 107 000 finländare har hittills fått den tredje dosen coronavaccin. En breddning av vaccinationsprogrammet förutsätter grönt ljus från Europeiska läkemedelsmyndigheten och Institutet för hälsa och välfärd

Behov av nya kampanjer

Kontio vill inte gå in för att erbjuda olika typer av kompensationer för att man vaccinerar sig mot coronaviruset. Hon kan däremot tänka sig kampanjer.

– Det gäller att sänka tröskeln för dem som fortfarande är i valet och kvalet. Sjukvårdsmyndigheterna i Birkaland har satsat på värvningskampanjer på gatorna. De här satsningarna har visat sig vara väldigt effektiva. Reguljära bussturer med vaccinationsstationer verkar också ta skruv, säger Kontio.

Den lägre vaccinationstäckningen bland finländare som talar andra språk än finska, svenska och samiska har också föranlett skräddarsydda åtgärder.

– Vi har ett tätt samarbete med flera invandrarorganisationer. Det är viktigt att få korrekt information på sitt eget modersmål. Om det brister i förståelsen av finska och svenska är det lätt hänt att man förlitar sig på alternativ information som inte bygger på fakta, säger Kontio.

Mikael Sjövall/SPT

SPT
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln