Förflytta dig till innehållet

THL börjar göra antikroppstest för covid-19 – ÅUCS tycker det är för tidigt

Man i kostym.

Mikko Pietilä, chefsöverläkare för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, anser att det ännu inte finns tillräckligt bra antikroppstest för det nya coronaviruset. Foto: Mikael Piippo/SPT


Institutet för hälsa och välfärd (THL) meddelar att man börjar systematiskt testa för antikroppar mot det nya coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19. THL:s mål är att testa cirka 750 personer för antikroppar varje vecka.

Det nya coronaviruset kan orsaka olika slags symtom hos olika människor. Särskilt gamla personer kan få allvarliga symtom medan en del människor inte uppvisar några symtom alls.
Hos alla som har smittats av covid-19 bildas dock antikroppar som visar att immunförsvaret har bekämpat viruset, och det är dessa antikroppar som THL nu börjar testa för.
– Vårt mål är att få information om hur sjukdomen sprids i befolkningen och om hur stor del av befolkningen som har antikroppar mot viruset. Det är mycket viktig information med tanke på beslutsfattandet, säger Hanna Nohynek, överläkare vid THL med ansvar för smittskydd och vaccinationer.
Personerna som testas väljs ut slumpmässigt och får en personlig inbjudan till testen. Det är frivilligt att delta i undersökningen. I början kommer THL att rikta in sig på huvudstadsregionen och på den arbetsföra befolkningen, men senare kommer man att bredda undersökningen till andra områden.
Enligt THL kommer undersökningen att pågå till slutet av året.

”Det finns ännu inte något bra antikroppstest”

THL meddelar att undersökningen görs i samarbete med universitetssjukhusen. Vid Åbo universitetscentralsjukhus (ÅUCS) är man dock skeptisk till om det är rätt tidpunkt att börja göra antikroppstest i stor skala nu.
– Det finns ännu inte något bra antikroppstest för covid-19, till skillnad från vad som sagts i offentligheten. Dessutom är det ingen idé att göra antikroppstest när antalet insjuknade ännu är så litet, säger Mikko Pietilä, chefsöverläkare för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt.
Det bor ungefär 480 000 människor i ansvarsområdet för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt. Fram till måndagen hade 117 laboratoriebekräftade fall av covid-19 konstaterats i sjukvårdsdistriktet.
Ilkka Julkunen, professor i virologi vid Åbo universitet, anser i likhet med Pietilä att det är alldeles för tidigt att testa slumpmässigt utvalda finländare för antikroppar.
– Det kan ha en psykologisk betydelse men i övrigt ser jag ingen poäng med det. Om sjukdomsfrekvensen är mycket låg i befolkningen tycker jag inte det är vettigt att slumpmässigt testa människor, för vilken slutsats kan vi dra av resultatet, frågar Julkunen.

Kan man insjukna på nytt?

Också Mikko Pietilä säger att det är oklart hur den information som testen ger kan tillämpas.
– Även om vi hade ett tekniskt bra test till förfogande skulle vi behöva veta vad immunitet mot sjukdomen betyder i praktiken. Betyder det att man inte längre kan insjukna i covid-19 eller att sannolikheten att insjukna har minskat? Det finns fortfarande många öppna frågor.
– Testandet är ett verktyg, inte ett mål i sig. Och testandet är naturligtvis också business. Om det finns en efterfrågan på det börjar det marknadsföras allt mer.
ÅUCS utvecklar också själv ett test för antikroppar mot det nya coronaviruset. Enligt Pietilä kommer testet inledningsvis att göras på sjukhuspersonal.

THL: Testen är pålitliga

Hanna Nohynek vid THL anser att de antikroppstest man börjar göra är pålitliga och tjänar sitt syfte. Testen består av tre delar och om de alla ger ett positivt resultat kan man anta att antikroppar bildats, säger Nohynek.
–Vårt grundantagande är att människan är helt immun mot covid-19 om det bildats antikroppar. För tillfället vet vi inte hur länge antikropparna skyddar mot sjukdomen men när det gäller andra coronavirus vet man att immuniteten räcker 2-3 år.
Informationen från undersökningenanvänds för att göra modeller för hur stor del av befolkningen som bär på antikroppar mot viruset. Nohynek tar inte ställning till hur utbredd immuniteten bland befolkningen borde vara för att Finland skulle göra ändringar i sin coronavirusstrategi.
– Det är sådana frågor som politikerna måste avgöra. Man måste fundera på hur stora risker man vill ta.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter