Terrorist eller inte? – Rättegången mot knivmannen i Åbo lider mot sitt slut
Rättegången mot Abderrahman Bouanane ordnas av säkerhetsskäl i Åbo fängelse och allmänheten kan följa med den via en videosändning i en rättssal i Egentliga Finlands tingsrätt. Foto: SPT
Rättegången mot Abderrahman Bouanane, som utförde förra sommarens knivdåd i Åbo centrum, närmar sig ett avgörande skede. Under tisdagens förhandling diskuterade Egentliga Finlands tingsrätt strafflagens definition på terroristbrott, eller brott som begåtts i terroristiskt syfte som det också heter i lagen.
Bouanane var på plats i rättssalen i Åbo fängelse och satt lugnt på sin stol, vilket inte varit en självklarhet tidigare under rättegången. För några veckor sedan vägrade Bouanane sitta på stolen och fördes ut ur rättssalen.
Åklagarsidans ståndpunkt är att Bouanane gjort sig skyldig till två mord och åtta mordförsök i terroristiskt syfte eftersom han haft som avsikt att orsaka allvarlig skada åt den finska staten och injaga allvarlig fruktan i den finländska befolkningen.
Enligt överinspektör Sampsa Hakala från Riksåklagarämbetet är det i sammanhanget inte relevant huruvida Bouanane lyckats med sin målsättning eller inte.
– Lagen förutsätter en abstrakt fara för allvarlig skada på staten, och i det avseendet finns det i det här fallet inget behov för en analys av de faktiska följderna, sade Hakala.
Frågan är om Bouananes mord och mordförsök varit sådana gärningar som typiskt kan orsaka allvarlig skada på staten eller injaga allvarlig fruktan hos befolkningen.
”Finland är inte oskyldigt”
Bouananes åsikt i frågan är glasklar. Han betraktar sig själv som en krigare för den terroristiska organisationen Islamiska staten (IS) och på en direkt fråga om han försökte rikta sin attack mot den finska staten svarade han ja.
– Just det. Finland är inte oskyldigt, sade Bouanane men preciserade inte vad exakt Finland gjort sig skyldigt till.
– Om Finland anfaller någonstans kommer det mottattacker, sade han.
Sampsa Hakala frågade Bouanane vem eller vad som gett honom uppfattningen att Finland riktat anfall mot andra delar av världen. Bouanane vägrade svara på frågan.
Idén föddes i samband med Ruisrock
Bouanane berättade att han fick idén till knivdådet för första gången i juli när musikfestivalen Ruisrock ordnades i Runsala i Åbo.
Det förblev ändå oklart om han hade som avsikt att utföra dådet på festivalen eller någon annanstans.
– Tre dagar senare tog jag avstånd från islam men senare återvände jag till tron och kände att jag måste göra någonting, sade Bouanane.
Enligt Bouanane för han ett krig mot demokratin. På en lapp som hittades i hans cell i mars hade han skrivit att han tycker att anhängare av demokrati är illvilliga.
Att hans knivattack främst riktat sig mot kvinnor förklarade han med att det var en slump. Trots det hävdade han att Finland för ett krig genom att skicka kvinnor till IS territorium.
– Ni skickar kvinnor till Islamiska staten. De säger att de är muslimer fast de inte är det, hävdade Bouanane.
Oenighet kring tolkningen
Bouananes försvarsadvokat Kaarle Gummerus höll fast vid sin ståndpunkt att knivdåden enligt den finska strafflagen inte kan tolkas som terroristbrott.
Gummerus hänvisade till ett expertutlåtande av professor Martin Scheinin. Scheinin är professor i internationell rätt och mänskliga rättigheter vid European University Institute i Florens, och har tidigare bland annat varit professor i stats- och folkrätt vid Åbo Akademi.
Enligt Scheinins utlåtande går det inte att fastslå att Bouananes avsikt uttryckligen varit att injaga allvarlig fruktan hos Finlands befolkning.
– Hans gärning tyder på bitterhet och en vilja att hämnas att muslimer, också barn, dör i andra delar av världen, skriver Scheinin i sitt utlåtande.
Scheinins utlåtande är daterat till den 15 mars och baserar sig på delar av förundersökningsmaterialet.
Enligt överinspektör Sampsa Hakala från åklagarsidan har Scheinin bland annat inte beaktat att Bouanane gjort ”sågande rörelser” och försökt skära av offrens halsar. Åklagaren tolkar gärningssättet som ett tecken på en ideologisk koppling till IS.
Prejudikat från Sverige?
Eftersom Finlands rättssystem saknar prejudikat för terroristbrott presenterade åklagaren ett två år gammalt beslut från hovrätten för västra Sverige.
Hovrätten i Sverige fastställde i mars 2016 en tingsrättsdom som innebar livstids fängelse för terroristbrott för två män som varit med om att skära av halsen på två män i Syrien och filma en video av avrättningen.
– Det här fallet är mycket intressant för oss eftersom både rättskulturen och lagarna i Finland och Sverige liknar varandra, och båda ländernas lagstiftning bygger på Europeiska Unionens rambeslut om bekämpning av terrorism, sade Sampsa Hakala.
Enligt den svenska domen är det viktigt att notera att de dömda männen genom gärningen uttryckt hat mot feltroende överallt i världen. Hotet har riktat sig mot alla feltroende, och därmed hela befolkningar.
Tisdagens förhandling i Åbo fängelse drog ut på tiden och blev sammanlagt nästan nio timmar lång. Rättegången fortsätter på onsdag med vittnesförhör och avslutas med slutpläderingar den 15 maj.
Mikael Piippo/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.