Taxell, 70: Livet är lokalt också då beslut ska fattas
Christoffer Taxell. Foto: Mia Hämäläinen
Under ett timmes samtal säger Christoffer Taxell två gånger: Det var inte bättre förr.
Han fyller 70 år i dag men vidkänns ingen nostalgi.
Romantiserandet av flydda tider har i dag utformats till en egen politisk rörelse.
Men ett återupprättande av det som ”en gång varit Finland”, en längtan tillbaka till de årtionden då han själv agerade som mest aktivt inom politik och industri, ligger inte för denne man.
Och han har på inte slutat agera.
– Men jag trappar medvetet ner. Konstsamfundets styrelse som jag lämnade för några veckor sedan har under senare tid varit det uppdrag som slukat mest av min tid och energi. Nu är det avslutat, säger Taxell.
Man kan lämna nostalgiserandet därhän utan att för den skull bli historielös.
Utan att bli ombedd levererar Taxell en replik i en samhällsdebatt som tog fart hösten 2015.
– Jag har levande minnen av de ryska immigranterna i stadsbilden i Åbo på 1950-talet. De togs efter den ryska revolutionen emot av det fattiga jordbruks-Finland. Och tänk på de hundratusentals
finländare som under de förra seklen lämnat landet för hopp om ett bättre liv annanstans.
Taxell säger att han med glädje har läst om aktiviteterna kring de asylsökande på Kyrkbacken i Nagu.
– En risk i dagens snabba tempo är att man tror att det som händer idag aldrig har hänt – här eller annanstans – förut.
Den svenska kulturen i Finland kan inte heller existera isolationistiskt.
Däremot håller Taxell fast vid sin uppfattning om att tvåspråkigheten bäst gynnas av enspråkiga lösningar.
– Det är ingen paradox utan en beskrivning av verkligheten, så som den sett ut under flera decennier. Det är en modell som har visat sig fungera, säger Taxell.
Han ger Åbolands sjukhus som exempel. Sjukhusets svenska profil har agerat som garant för att svenskan inte glöms bort inom specialsjukvården i Egentliga Finland.
– Men likväl ges där vård också på finska.
Under sin karriär har Christoffer Taxell aldrig i egentlig mening specifikt burit ansvar för vårdfrågor.
I dag är vårdbranschen big business och en politiskt het potatis.
Den forne EK-ordföranden och SFP-hövdingen betraktar diskussionen om vårdreformen och finlandssvenska lösningar på distans.
Han bekymrar sig för det snabba tempot i debatten.
– Man borde sätta sig ner tillsammans och teckna en bild av hur det allra bästa resultaten kunde vara. Vart skulle vi önska att nå?
Utgående från den visionen kan man sedan rita rutmönster och pilar som pekar mot reformerna.
Inbegriper ditt ”tillsammans” också den tredje sektorn och privata aktörer?
– Ansvaret för vården är primärt samhällets. I diskussionerna kan man sedan ta in alla som behövs för att man ska nå målet.
Medborgarperspektivet är viktigast, inte organisationen. Därför oroar sig Taxell över den nya förvaltningsnivå som landet snart ska begåvas med: landskapen.
– Särskilt inom socialvården kan man fråga sig hur och om man i Åbo kan sitta och veta vad hemvården i Iniö eller Hitis behöver.
De som fattar besluten måste känna till den verklighet de beslutar om.
Det kan Taxell antagligen argumentera för om han så väcks mitt i natten: hans anekdoter kring beslutsfattare som kommit med ut på besök i den åboländska skärgårdsverkligheten är många.
– Minst 100 gånger om året citerar jag en bekant slogan: ”Livet är lokalt”.
I den lokala vardagen kan en viss förbindelsebåt eller viss cykelväg vara livsviktig.
Därför har Taxell under sina år som samhällspåverkare retat upp sig på mediernas hån av ”siltarumpupolitiikka”, det vill säga politiker som ”drar hemåt” genom att bevilja pengar för till exempel ett lokalt vägprojekt. Till de mest häcklade exemplen på ”siltarumpupolitiikka” hör Replotbron som byggdes under Ole Norrbacks period som trafikminister.
– Att driva med denhär sortens politik är att förakta vardagslivet. För människorna ute i bygderna kan en vägasfaltering eller hur man löser tungtransporter i skärgården vara det allra viktigaste för att livet ska fungera. Det är inte konstigare än så.
Christoffer Taxell.
Lokalt är medvetenheten stor om betydelsen av politiska kanaler gärna rakt upp till den högsta beslutande nivån. Då Stefan Wallin nu lämnar riksdagen inför valet 2019 hoppas därför Christoffer Taxell att åbolänningarna sluter sig samman och väljer en ny så kallad ”Åbolands riksdagsledamot”.
Befolkningsstrukturen i det som kan kallas Åboland ser markant annorlunda ut än för 40 år sedan då han själv inledde sin politiska karriär genom att som 27-åring väljas in som SFP-representant från Egentliga Finlands valkrets.
Avfolkningen har varit betydande på landsbygden och ute i skärgården. Tidigare så kallade svenskbygder tunnas ut och allt fler svenskspråkiga bor i centrum som Åbo och S:t Karins.
Ska SFP i Åboland, i ett läge där man går inför valförbund och behöver en tydlig huvudkandidat, föra fram en kandidat med starkt fotfäste i de åboländska skärgårdskommunerna eller i de urbana områdena, där de växande mängderna väljare finns?
– Det är bäst att jag avstår från att svara på den frågan, säger Taxell. Åbolands riksdagsledamot ska kunna representera alla i stad och bygd och kunna bevaka en mångfald av frågor.
Däremot är det oftare skärgårdsbefolkningen som kontaktar ”sin riksdagsledamot”.
Taxell påpekar att det aldrig funnits särskilt stora mängder röster att hämta ute i de små skärgårdssamhällena. Däremot finns där många viktiga frågor att bevaka helt oberoende av antalet röster.
Under Taxells tid var det oftare skärgårdsbefolkningen som kontaktade ”sin riksdagsledamot”.
– Under mina 16 år i riksdagen tror jag att jag aldrig kontaktades av Åbo stad. Däremot ständigt från skärgården, till och med i lilla Velkua kommun med 150 invånare fick jag röster.
Som undervisningsminister 1987-1990 drev Christoffer Taxell fram en reform av högskolorna. Yrkeshögskolan blev en ny utbildningsaktör och har numera en etablerad plats.
Glappet mellan universitet och yrkeshögskolor blir ständigt mindre och fusioner allt vanligare.
I Tammerfors slås Tammerfors universitet samman med stadens tekniska högskola och Tammerfors yrkeshögskola nästa år.
I Svenskfinland har en fusion mellan yrkeshögskolorna Novia och Arcada misslyckats.
Åbo Akademi är majoritetsägare av YH Novia. Novia flyttade i höstas rent fysiskt ett steg närmare ÅA, in i Hankens tidigare lokaler på Henriksgatan.
Är en sammansmältning mellan Åbo Akademi och yrkeshögskolan Novia nästa steg?
– Mera samarbete, eller samordning, eller vad man vill kalla det är sannolikt. Igen borde man ställa sig frågan: Vad vill vi? Vad är det bästa möjliga vi kan nå? Och därefter kan man fundera på organisationen.
Christoffer Taxell
- Fyller 70 år idag den 14 februari
- Firar ”på en strand någonstans i Åboland”. Inget offentligt firande.
- Bor: intill Vårdbergsparken i Åbo
- Familj: hustru Rachel Nygård-Taxell, två döttrar med familj
- Plock ur den politiska karriären: riksdagsledamot 1979-1990, justitieminister 1979-1987, undervisningsminister 1987-1990, SFP-ordförande 1985-1990.
- Plock ur övrig karriär: vd för Partek 1990-2002, ordförande för EK 2005-2006
- Plock bland övriga uppdrag: kansler för Åbo Akademi 2004-2009, styrelsemedlem Konstsamfundet 1996-2003 styrelseordförande 2004-2018, styrelseordförande Finnair 2003-2011, styrelseordförande Stockmann 2007-2014, Ålandsbanken styrelsemedlem 2013 -, ÅA-stiftelsen styrelsemedlem 1988-2012, ordförande för ÅA-stiftelsens delegation 2013-
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.