Tävlingen om invånare – varför är vissa kommuner glödheta?
Befolkningsutvecklingen i kommunerna används som en mätare på en kommuns framgång. Coronaåren har, i alla fall tillfälligt, rubbat flyttningsrörelsen mellan kommunerna. Vad berättar antalet nyinflyttade till en kommun?
Man kan regelbundet ta del av siffror som visar hur duktiga vissa kommuner är, medan andra kommuner inte klarar sig i konkurrensen om invånare. Dessa jämförelser är uppbyggda enligt principen att antalet nya invånare visar kommunens kompetens. Det här är en sanning med modifikation.
Om man är intresserad av statistik från regionen är www.lounaistieto.fi en mångsidig och bra plats. Tyvärr finns den bara på finska, men siffrorna är internationella. Egentliga Finlands förbund kunde satsa på att betjäna också den svenskspråkiga befolkningen i regionen med denna ypperliga information.
Under årets nio första månader i år har antalet invånare i landskapet Egentliga Finland ökat med 2 607 personer. De kommuner i landskapet som ökat med över 100 personer i år är Åbo, S:t Karins, Reso, Lundo och Nystad. Dessa fem kommuners gemensamma befolkningsökning är 2 652 personer under nio månader i år. I Pargas är ökningen sju personer och i Kimitoön fyra personer.
Vad berättar dessa rankinglistor? Frågan har många nyanser och ett uttömmande svar skulle kräva någon form av vetenskapligt projekt. Det enklaste svaret på frågan torde vara att de kommuner som växer, kan erbjuda en smidig helhetslösning med beaktande av människornas livssituation.
Det finns flera intressanta detaljer i befolkningsstatistiken. Varför har befolkningen i S:t Karins ökat med 922 personer under årets nio första månader, då motsvarande siffra i grannkommunen Pargas är 7? Geografin förklarar en stor del av skillnaden, men differensen är så stor att man inte kan förklara allt med att S:t Karins är närmare Åbo.
Har Pargas i dag en tillräcklig dragningskraft? I dagens samhälle är det viktigt hur saker och ting upplevs och känns. Verkligheten och det hur någonting upplevs kan vara olika, men det är känslorna som styr. Det samma gäller orter. Vad är det som gör S:t Karins glödhet, medan Pargas förknippas med tröghet?
Även i förhållande till Åbo är S:t Karins brännhet, då människor väljer var de ska bo. Åbo stad har all orsak att titta sig själv i spegeln. Åbo stad kan beskrivas med orden formalitet, långsamhet och svårighet att bedriva byggverksamhet. Åbo stads försök att få ordning på sin byggnadsinspektion är närmast en fars, som kan beskrivas med pinsamhet. Samtidigt kan man säga att utan Åbo, skulle inte S:t Karins växa. Åbo är trots allt motorn i regionens utveckling.
Skatteprocenten används ibland som ett argument för att locka nya invånare. Kausalsammanhanget mellan skatteprocent och inflyttning är svagt. Skatteprocenten har inte avgörande betydelse, då man väljer var man bor. Glödheta S:t Karins skattesats är 20,25 procent jämfört med Åbos 19,50 procent. Pargas skattesats är 20,50 procent och Kimitoön har 19,75 procent. Det torde inte vara många inflyttare som känner till sin nya hemkommuns skattesats.
Arbetsplatsen styr delvis möjligheten att välja var man bor. Trots ökat distansarbete, kommer kopplingen mellan jobb och val av hemkommun att finnas kvar. Färre arbetsplatser betyder på sikt färre invånare. Vårdreformen betyder att de kommande åren, kommer det att flyttas hundratals arbetsplatser från mindre orter i regionen till Åbo.
Flera invånare är ändå ingen garanti för att kommunens ekonomi ska bli bättre. Inflyttningen innebär inte automatiskt mera inkomster för en kommun, det kan också bli helt tvärtom. Nya invånare betyder många gånger också mera kostnader.
De stora orterna kommer att fortsätta växa och de små orterna kommer att fortsätta krympa. Att vända trenden, kan nästan beskrivas som en kamp mot verkligheten. Geografin, demografin och ekonomin är olika på olika områden. Därför är det trots allt svårt att jämföra kommuner och i samma tabell mäta hur de klarar sig. Kommunerna spelar, på samma sätt som fotbollslagen, i olika divisioner. Här går inte kommun och förening alltid hand i hand. Piffen kommer att spela i 1 division, medan Pargas stad fortfarande spelar i 2 division i befolkningsligan.
En av de viktigaste komponenterna i diskussionen om befolkningsutvecklingen är invandringen. Den får av någon orsak en undangömd roll i sammanhanget, trots att den för tillfället är den klart största enskilda faktorn i stora kommuners befolkningsutveckling. Invandringen utgör 100 procent av Åbos befolkningstillväxt det senaste 12 månaderna, medan den naturliga befolkningsförändringen och flyttningen mellan kommunerna visar minus för Åbo. För S:t Karins visar alla komponenter plus, men invandringens andel är endast 4 procent av befolkningsökningen.
Ju längre bort från Åbo man kommer, desto svårare blir det att locka nya invånare. Där kommer fritidsboendet in i bilden. Fritidsboendet kommer i framtiden att vara motorn i den lokala ekonomin på landsbygden.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.