ÅU 29.03.2019 04:00

Skattebjörnen saknar fingertoppskänsla i sina ramar.
ÅU har i veckan rapporterar om att fastighetsägare i den åboländska skärgården åkt på en rejäl skattesmäll.
Beskattningsvärdet på marker har gått från några tusenlappar till långt över en halv miljon euro, vilket resulterat i till och med tusenprocentiga höjningar av beskattningen.
Skatteförvaltningen förklarar det här med att man korrigerat felaktiga uppgifter för fastigheter längs västkusten.
Mark som tidigare klassats som impediment – obrukbar skogs- eller åkermark – har nu getts ett beskattningsbart värde, även om det handlar om mark utan byggrätt som finns innanför ett naturskyddsområde.
Det är lätt att säga att ansvaret här är den enskilda fastighetsägarens, och att det är för hen och Skatteförvaltningen att lösa problemet.
Men här finns inslag som gör höjningarna till något som inte låter sig begränsas av Skatteförvaltningens lagliga fullmakt att fastställa beskattningen.
Själva höjningen är ett sådant inslag.
Skatteförvaltningen korrigerar tidigare misstag med en svepande rörelse. Kort efter ett varnande och, säkert för de flesta, kryptiskt brev om ändringar följer själva beslutet om den hisnande höjningen.
Här skapas en börda som för många blir omöjlig att bära – skulle beslutet bli bestående – och det har inte föregåtts av någon som helst diskussion.
Ingen har argumenterat för eller emot, ingen opinion har haft tid att bildas.
Skatteförvaltningen hänvisar korrekt till att principerna ska vara lika för alla. Vi ska återkomma till rättviseaspekten.
Problemet är, att korrigeringen man nu gör är inte av det slaget att den tillför något. Snarare har det en berövande effekt. I värsta fall berövar den folk på deras möjligheter att fortsätta och bo ute i skärgården.
Den här insikten måste ha slagit också Skatteförvaltningens personal, inte minst för att den diskussion som nu förs i Åboland redan har förts på Åland – och där var Skatteförvaltningen i högsta grad en part.
Att fastighetsägare i Åboland stod i beråd att drabbas ännu hårdare borde ha varit uppenbart, vilket i sin tur borde ha resulterat i en time out och en fråga: Hur gör vi denna börda mera rimlig?
I stället är det nu upp enskilda fastighetsägare att ompröva beskattningsbeslut som vida överstiger deras betalningsförmåga – också om skatten betalas temporärt och återgäldas när omprövningen godkänns.
Att Skatteförvaltningen inte ställde den frågan och förde en diskussion tyder på att den inte är kapabel att göra det.
Dess uppgift är mekanisk, vilket också förklarar varför mark värderats på ett sätt som inte motsvarar verkligheten: man har ändrat kategorier i en databas, inte besökt markerna; man har gjort beräkningar, inte funderat på hur de drabbar.
Nu behövs en time out. Det behövs en grundlig genomgång av de korrigeringar som gjorts, och information om när de är rimliga och när misstag begåtts av Skatteförvaltningen och varför.
Men det behövs också, för att återvända till rättviseaspekten, en bred politisk diskussion om denna fastighetsskatt i relation till glesbygden.
I skärgårdslagen heter det att särförhållanden ökar behovet av stöd. Den insikten borde också gälla nu.
Ingen är bosatt i skärgården för den ekonomiska vinningens skull. Många bor där trots olönsamheten. De värdesätter andra saker. De väljer bort det som man i tätorten, och tack vare skattemedel, kan ta för givet.
Hur fastighetsbeskattningen ska stämmas av mot dessa förhållanden är en politisk diskussion som kan föras i samband med fastighetsskattereformen, den som skjutits upp till 2022.
De kandidater i riksdagsvalet som vill ha skärgårdsbornas uppmärksamhet gör klokt i att sätta sig in i problematiken. Oron kommer inte att mattas av fram till valsöndagen.
Situationen som Skatteförvaltningens korrigering skapat är jämförbar med det som Kommunikationsministeriets förslag om avgiftsbelagd förbindelsetrafik i skärgården höll på att skapa.
Att vi här talar om en administrativ åtgärd som redan fått ett konkret utfall gör behovet av en politisk diskussion ännu mer angelägen.
LÄS OCKSÅ:

Skärgårdskommuner: Skattehöjningen kom som en överraskning

Från knappt 7 000 euro till över en halv miljon: Skatteförvaltningen förklarar höjningar i skärgården – som ålänningar redan upplevt

Chock i skärgården efter ”horribelt” beskattningsbeslut – fastighetsskatt höjdes 1 000 procent

ÅU
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln