Ta hand om skogsägarna

Känslan av att ha blivit bedragen måste vara stark. Det sades att inkomsterna skulle bli lite över 30 000 euro, men det blev inte ens 21 000 euro.
Det handlar om Jessica och Tomas Granlunds skog. Paret skulle köpa en markplätt och räknade med att finansiera affären genom att därefter sälja skog till Metsä Group.
Den uppskattning som de fick var ändå i högsta grad vilseledande. Den gick helt åt skogen.
Det var Svenska Yle som var först ut med nyheten, som sedan – inte oväntat – har uppmärksammats stort av Maaseudun Tulevaisuus (29.11). Den mängd tallstock som togs ur skogen var bara en bråkdel av den förväntade: 160 kubikmeter blev bara 28,5, skriver Maaseudun Tulevaisuus.
En så betydande uppskattningsmiss får vilken skogsägare som helst att höja på ögonbrynen.
I pengar betydde det 1 500 euro istället för förväntade 8 000 euro enbart för tallstocken. Bortfallet var 82 procent, skriver ägarna i sin insändare i Syd-Österbotten (12.12). I ”Sydin”, eftersom skogen finns i Malax, långt från våra knutar – men frågan är lika aktuell i exempelvis Åboland.
Allt fler köper eller ärver skogsfastigheter utan att ha någon personlighet erfarenhet av vad det egentligen innebär.
För det första kommer det att ske ett stort generationsskifte i skogen. Regeringen har försökt påskynda utvecklingen genom det så kallade skogsgåvoavdraget.
Naturesursinstitutet Luke har räknat ut att skogsgåvoavdraget kan öka virkesutbudet med 1,5 miljoner kubikmeter varje år.
Ju äldre skogsägare blir, desto svagare blir intresset för att sälja. När en yngre generation sedan tar över, finns det därför ofta det vi kunde kalla en avverkningsreserv.
De mest aktiva skogsägarna är i åldern 40–50 år, enligt Lukes statistik. Det är de som sätter fart på skogsmaskinerna.
För det andra drivs utvecklingen också av att det finns allt fler yngre som väljer att köpa skog. Somliga köper skog utan några helst tidigare band till skogsnäringen. Andra har kanske redan ärvt en skogsplätt och vill komplettera sina ägor, exempelvis genom att köpa upp arvslotter som tillfallit andra släktingar.
Ett Intresse för skogen kan också väckas av prisutvecklingen. Priserna har i år gått upp för både tall- och granstock, enligt statistik från Skogsvårdsföreningarna.
Björk, däremot, ger inte stora inkomster. Det fanns faktiskt mycket mer björk än beräknat på paret Granlunds marker, men då priset var bara en bråkdel av tallstockens, blev ekvationen inte trevlig. Granbeståndet var också svagare än det som uppskattats.
Fallet Granlund har lett till snack bland skogsägare, inte bara på grund av prismissen, utan som en följd av det faktum att Metsä Group faktiskt erbjöd en (blygsam) kompensation – men med ett villkor om ett avtal om tystnadsplikt.
Målet var att skydda den som gjort missen i uppskattningen av skogsbeståndet, uppger Metsä Group till Maaseudun Tulevaisuus. Bolaget ogillade också det sätt som paret Granlund gått ut med detaljer om affären i sociala medier.
Avtalet om tystnadsplikt var färdigskrivet då paret kom för att diskutera uppskattningsmissen.
”Vi skulle ha förpliktats till att låta dem få se alla sms, mejl och papper. Avtalet skulle ha gällt 10 år och kostat oss 5 000 euro varje gång vi skulle bryta mot det”, säger Jessica Granlund till Maaseudun Tulevaisuus.
Tuffa villkor. Vad vågar man egentligen göra som en ny och oerfaren skogsägare?
Vi lyfter blicken något: Det här handlar om mycket mer än en enda misslyckad skogsaffär. Det handlar om vad skogsägare överlag kan förvänta sig då de säljer virke. Eftersom det finns allt fler skogsägare som är mindre erfarna kan vi tänka oss att många av dem känner sig ganska små och vilsna då det gäller både skogsskötsel och virkesaffärer. Hur trovärdig är en uppskattning av virkesbeståndet? Och om det går fel, vad kan man i så fall göra?
Som skogsägare blir det inte direkt lättare att sova om nätterna då man stressas av oron över EU:s skogstrategi, som ska uppdateras nästa år. Vilka är följderna för vanliga skogsägare? Och hur var det nu med Min skog-tjänsten: Gynnar en ökad öppenhet skogsägarna eller blir de fritt villebråd då skogsbolagen kan surfa till sig virkesuppgifter? I den nya skogsdatalagen, som ska träda i kraft i vår, finns det uppenbarligen fortfarande några dataskyddsfrågor som borde lösas.
En knepig fråga är också hur mycket förståelse det finns inom skogsbolagen för att många skogsägare kanske behöver lite mer hjälp och handledning än förr? Situationen borde inte utnyttjas till att pressa priserna.
Det som sker just nu i skogsägarnas led är något av en brytningstid där det är viktigt att värna om de yngre och mindre erfarna skogsägares ställning. Det gynnar på sikt inte bara alla aktörer inom skogsnäringen och -industrin men också hela skogsskötseln.
Roligt att ÅU tar upp en så brännande sak som som detta i sin ledare. Efter att medlemskapet i Skogsvårdsföreningarna(svf)gjordes till frivilligt ser skogsbolagen sin chans att göra direkta affärer med skogsägarna, ofta skogsägare som har ärvt sin skogslott eller inte annars är aktiva skogsägare. När inte svf finns med som skogsägarens intressebevakare är risken större att något går snett. Bästa skogsägare behåll ert medlemskap i svf, det handlar om några tior på årsnivå men kan spara er tusentals euro.