Systematisk jakt på mårdhund och mink gynnar sjöfåglar – resultaten syns som starkare lokala ejderbestånd
Jakt med hund är en effektiv metod mot mårdhundar. Foto: Tommy Arfman
Ju färre mårdhundar på landbacken, desto bättre mår sjöfåglarna. Så kan man sammanfatta resultaten från mårdhundsprojektet på Söderlångvik gårds ägor.
– Trycket från fastlandet blir mindre då färre mårdhundar tar sig ut in skärgården, där de gör mest illa, säger Tommy Arfman, anställd vid Söderlångvik gård.
Under perioden 2016–2017 drev Arfman intensifierad och systematisk jakt på mårdhund. Då togs 80 djur. De två därpå följande jaktperioderna var de 38 och 36.
Arfman har använt sig av utfodringsplatser med viltkameror. När han får en bild på en mårdhund sätter han iväg med hundar för att få tag på den.
Arfman har också använt burar. Problemet med burar är att djuren lär sig undvika dem.
– Om en mårdhund ser en annan i en bur så kommer den inte nära mer, säger han.
Rör sig långa vägar
Arfman har också försett mårdhundar med gps-halsband. Insänd data avslöjar hur stora ytor djuren rör sig på: Efter att ejdrarna anlänt i vår rörde sig en mårdhundshanne från holme till holme i en triangel med hörn i Vänö, Storön och Stora Buskär.
Resultatet från jakten syns i ett ökat antal ejderungar vid en viss räkningsrutt. De var bara 2 våren 2016 – men hela 72 i år. Det verkliga antalet är dessutom högre, eftersom flera ådor ännu ruvade då ungarna räknades den sista maj.
– Den årliga insatsen borde i framtiden vara trettio-fyrtio mårdhundar. En hona får åtta–tolv ungar, så man får inte slarva ett enda år, säger Arfman.
Jakten på mårdhundar har också gynnat markhäckande fåglar. Bland annat har tjäderstammen stärkts.
Arfmans insatser har också omfattat minkar. Han har data om hur många minkar som fångats på Vänö 2006–2018. Uppgifterna tyder på att minkbeståndet kan minskas.
”Invasiva arter är ett miljöproblem”
De senaste åren har havsörnen pekats ut som det stora hotet mot just ejdrar. Havsörnen och ejdrar har ändå samexisterat länge, påpekar Kim Jaatinen, ejderforskare och ombudsman vid Natur- och viltvårdsstiftelsen.
Han vill lägga fokus på minkar och mårdhundar.
– Då de som invasiva arter sprider ut sig blir de ett miljöproblem.
Jaatinen påpekar att man också inom organisationer som WWF och Birdlife är av samma åsikt: jakt behövs. Det viktiga är enligt honom också att sprida information, för att på så vis sänka tröskeln för att kontakta jägare då man har mink eller mårdhund på gården eller holmen.
Goda erfarenheter från Tvärminne
Lokala resultat, som just mårdhundsprojektet på Söderlångvik gårds ägor, är viktiga på riksplan.
– Vi behöver ett vetenskapligt ryggstöd får fortsatta åtgärder. Man får inte rätt bild bara med att åka ut i skärgården och uppleva något.
Jaatinen har egna goda erfarenheter från Tvärminne zoologiska station, där han tillsammans med akademilektor Markus Öst leder ett ejderprojekt för att begränsa mårdhunds- och minkbestånden. I fjol lyckades ejderns häckning utanför Tvärminne klart bättre än förra året.
Det som görs i Åbolands skärgård har också en betydelse för hur mårdhundar rör sig vidare till Åland.
– Vi kan visa hur det lönar sig, att det verkligen går att främja ejdern så och så mycket.
Kim Jaatinen och Tommy Arfman berättade om sina projekt på skärgårdscentrum Korpoström igår. Träffen hade ordnats av Åbolands skärgårds jaktvårdsförening.
Ny jaktförordning väcker känslor
I början av juni förändrades reglerna för hur bland annat mårdhund och mink får jagas. Eftersom djuren nu klassas som invasiva främmande arter får de jagas året runt.
De tillåtna metoderna för jakt har också blivit fler. Man behöver inte heller längre jaktkort.
En annan nyhet är att djur som fångats ï bur kan skjutas på plats. Tidigare har det krävt tillstånd av dem som äger eller förvaltar grannfastigheter inom 150 meters avstånd.
Miljöorganisationer, såsom Finlands Djurskyddsföreningars förbund, har varnat för att djur nu kommer att jagas av människor som varken kan avliva dem eller ens känner igen olika arter. Kritiker anser också att djur inte ska jagas då de kan ha ungar.
Lagstiftningsrådet Pekka Kemppainen, som var med och beredde den nya jaktförordningen, har för sin del flera gånger påpekat att djurskyddslagen är precis lika entydig och sträng som förr.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.