SPT 20.04.2021 16:51

Det är bäddat för tuffa förhandlingar när regeringen samlas för halvtidsöversyn på Ständerhuset i Helsingfors på onsdag och torsdag. Sysselsättningen och tillväxten är två stora frågor som hittills blivit i skymundan för coronakrisen, som dominerat politiken.

I det ursprungliga regeringsprogrammet som Antti Rinne (SDP) förhandlade fram för två år sedan slogs det fast att sysselsättningsgraden ska höjas till 75 procent under regeringsperioden – just nu ligger den på 70 procent. Sedan kom coronan och mycket ställdes på ända. Lån behövde tas och besluten måste revideras.

Sanna Marins (SDP) regering skrev om sysselsättningsmålet till en vägkarta för de offentliga finanserna. Målet är att skuldförhållandet ska stabiliseras i slutet av årtiondet. Förhållandet mellan statsskulderna och bruttonationalprodukten ska alltså inte öka mera år 2030.

Enligt beräkningar skulle det kräva att regeringen skapar 80 000 nya jobb, en ökning av den ekonomiska tillväxten och produktiviteten samt en social- och hälsovårdsreform.

Satsa på forskning

Vid Tjänstemannacentralorganisationen STTK säger ekonom Patrizio Lainà att det behövs större sysselsättningsambitioner för att få den här ekvationen att gå ihop. Han säger att det behövs en genomgång av näringslivspolitiken, större investeringar och satsningar på forskning och innovation.

— Om vi ruckar lite på utkomstskyddet för arbetslösa åt ett eller annat håll ser vi ingen realistisk höjning av sysselsättningen.

Erik Sandström/SPT

Lainà säger att man vid STTK förhåller sig positivt till finansminister Matti Vanhanens (C) utspel om miljardsatsningar på forskning och utveckling. Vanhanen sade i mars att en satsning på den offentliga forsknings- och utvecklingsfonden skulle gynna Finlands tillväxt. För ändamålet skulle man ta miljardlån.

Den utvidgade läroplikten kan enligt Lainà vara den viktigaste sysselsättningsåtgärden som den här regeringen kommer att göra. Trots att frukterna av den inte kommer att synas på ett tag säger han att det var ett rätt tajmat beslut.

Hysterioseffekten

Finlands Fackförbunds Centralorganisations ekonom Anni Marttinen håller med om att sysselsättningsfrågan blir svår för regeringen. Det är inte bara en fråga om konkreta åtgärder utan också om hur sysselsättningen ska räknas.

— Det har diskuterats kring om de 20 000–30 000 jobb som kunnat bevaras tack vare den stimulerande finanspolitiken, ska räknas med i regeringens sysselsättningsmål.

Det blir då frågan om en hysterioseffekt. Hysterios, när vi talar om ekonomi, är ett tillstånd där en yttre faktor påverkar ekonomin på ett visst sätt. När den yttre faktorn försvinner så försvinner ändå inte den påverkan som faktorn haft.

— När man stimulerar i en konjunkturnedgång borde effekterna vara fyra gånger så stora som då man skulle stimulera i en normal konjunktur. I en sådan här recession förändras de ekonomiska strukturerna permanent, säger Marttinen.

Hon säger att hysterios är ett komplicerat ämne som troligen kommer att dela partierna.

“Inre förflyttningar”

Vanhanen har tidigare kommenterat att en av de viktigaste frågorna i samband med förhandlingarna är hur Finland ska lyckas öka sin tillväxt. Han sade till Yle på tisdagen att regeringen i samband med förhandlingarna måste fatta beslut om ”inre förflyttningar”. På frågan om han syftade på nedskärningar svarade han:

— Ja, eller inre förflyttningar. Jag försöker bara hitta så vackra ord som möjligt för det.

Thomas Karv, statsvetare vid Åbo Akademi, säger att han inte ser nedskärningar som ett klokt alternativ just nu.

— Det är självklart att alla länder vill öka sin tillväxttakt, men det finns olika vägar att nå dit, säger Karv.

Ari Sundberg/SPT

— Under det senaste året har flera EU-länder tydligt gått in för att försöka stimulera ekonomin genom ökad låneupptagning, vilket inneburit en högre statsskuld. På det sättet har man ändå någotsånär kunnat upprätthålla den befintliga nivån på den offentliga servicen trots den rådande pandemin.

Alla är ändå inte eniga om att det är klokt att låta statsskulden stiga.

— Det har diskuterats och tvistats mycket om hur man ska se på den ökade upplåningstakten. Det är ett sätt att stimulera ekonomin att ta mera lån i stället för att skära ner. Personligen ser jag det också som ett klokare alternativ.

Svåra förhandlingar att vänta

Frågan om hur hållbart det är att skjuta in mera pengar i form av nya lån delar också regeringspartierna. De rödgröna partierna har varit mer positivt inställda till att öka lånetakten för att få i gång Finlands tillväxt, medan högerpartierna varit mer tveksamma.

Karv tror att regeringen har extremt svåra förhandlingar framför sig.

— Hittills har regeringen lyckats hålla sams rätt väl eftersom mycket av beslutsfattandet har handlat om coronaåtgärder. Nu börjar de ideologiska skillnaderna synas allt tydligare, säger Karv.

Sofia Westerholm/SPT

Catariina Salo/SPT

SPT
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln