Syskonen Ainu och Aarne i Åbo lär sig samiska för morfars skull
Ainu och Aarne Rantala lär sig skoltsamiska två timmar i veckan. De går på första respektive femte klass i skolan i Harlax. Foto: Dan Lolax
Syskonen Ainu och Aarne Rantala, elva och sju år gamla, går på femte respektive första klass på den finska skolan i Harlax på Hirvensalo i Åbo.
När ÅU träffar dem har de nyss avslutat skollunchen – skinkfrestelse med Runebergstårta till efterrätt.
Men vi ska inte diskutera Runeberg utan det som gör Ainu och Aarne unika. De är de enda elever som får undervisning i samiska.
I deras fall handlar det om skoltsamiska, ett språk som talas av några hundra samer i Finland.
– Vi är skolter, säger Aarne bestämt.
Lärare finns i Enare kommun
Han och hans syster bor på Hirvensalo och det samiska påbrået finns på mammans sida av släktträdet.
Också mamman har studerat samiska och Ainu säger att skälet till att hon och hennes bror läser samiska i skolan har att göra med släktrötterna.
– Vi har en morfar som är skolt och som bor i Ivalo. Mamma tänker att när han blir äldre glömmer han kanske bort sin finska och kan bara prata samiska. Därför läser vi samiska, för att vi ska kunna prata med honom.
Båda har fått undervisning i skoltsamiska sedan hösten. Undervisningen sker på distans via dator och videolänk. Aarne säger att han gillar undervisningen, speciellt när de får rita på datorn.
Läraren finns i Enare och syskonen tycker att distansundervisning fungerar lika bra som vanlig undervisning. Dessutom använder läraren också finska, även om skolböckerna är på samiska.
Inte ett helt enkelt språk
Syskonen får undervisning i samiska två lektioner i veckan – Ainu i ett streck, Aarno uppdelat på två skoldagar eftersom, som han förklarar:
– Jag är mindre än Ainu och blir lätt trött.
Helt lätt är det inte att lära sig skoltsamiska, säger Ainu. Språket innehåller många ljud och bokstäver som avviker från finskan.
De försöker hålla språket levande genom att prata hemma och när de besöker sina morföräldrar. Men det är utmanande.
– Ibland kommer jag inte ihåg orden, säger Aarne och fortsätter reflektera:
– Jag har så dåligt minne. Om jag har något viktigt att säga och någon annan pratar länge med mig så glömmer jag vad det var jag skulle säga.
Samisk kultur och Lappland hör ihop
I dag är det samernas nationaldag, som minns den första samiska kongressen i Trondheim 1917.
Ainu säger att hennes skolkamrater inte visat något större intresse för samiska. Aarne säger att han lärt sina kompisar några ord och lär ÅU:s reporter ett.
– Jag vet vad ”mamma” är på skoltsamiska.
Vad då?
– Jeä’n’n.
Det finns också ord som är samma på samiska och finska, förklarar Aarne och exemplifierar med ”piano” och ”akvarium”.
Vad förknippar ni med samisk kultur?
– Ganska mycket, säger Ainu, men främst språket, Lappland, släktingar och renar och natur.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.