Symptomet med den gråa julen

Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Mänskligheten är på väg in i den största krisen i vår historia. Jorden kommer att koka om vi fortsätter på den vägen vi är på – och den har redan börjat sjuda.
Australien brinner, tillsammans med stora delar av resten av världen. Vattennivån stiger, havet blir surare, syrefattigare.
Vi märker det också på våra breddgrader, även om vi tack och lov bor på ett sådant ställe att vi i det stora hela är förskonade. För vår del är det ”bara” svårare stormar och gråa jular som vi får stå ut med, små symptom på världens sjukdom.
Den bortgångne professorn och författaren Hans Rosling presenterade i en av hans mest delade videon på nätet ett logiskt schema över hur vi ska tänka kring växthuseffekten. Valet han presenterar består av att göra något eller att inte göra det. Det valet appliceras på två scenarion – att den globala uppvärmningen är sann eller inte.
Roslings video utkom innan största delen av meningsmotståndarna hade gått med på att den globala uppvärmningen är verklig. Nu när meningsmotståndarna erkänner att uppvärmning sker, men hävdar starkt att den inte orsakas av människor, har jag fått göra om hans modell lite. Men den håller fortfarande – den är till och med lite bättre.
Rosling ställer upp valet så här: Om växthuseffekten inte orsakas av människan, och vi gör valet att göra något, så är resultatet att vi har förlorat en massa pengar och världen brinner ändå upp. Väljer vi att inte göra något, så förlorar ingen pengar – och de som har runt 20 år kvar att leva och har gott om pengar får leva hyfsat bra.
Om växthuseffekten däremot orsakats av människan och vi gör valet att inte göra något, så är resultatet samma som i föregående fall: Ingen förlorar pengar, och de rika som har lite tid kvar på jorden får leva hyfsat bra.
Skillnaden däremot, om vi väljer att göra något är denna: en massa rika och välbeställda människor förlorar en massa pengar och bekvämlighet, men vi kan möjligen vända trenden. Möjligen rädda framtida generationer på jorden.
Det här gör det till det enda logiska valet, eftersom inget av de andra valen leder till något annat än att jorden kokar. Och är uppvärmningen naturlig, så har vi åtminstone försökt. Inte för att det gör någon skillnad, men vi har försökt.
Vi är i dagsläget i ett skede där alla resurser borde kopplas in för att lösa den galopperande växthuseffekten. Demokratins stora akilleshäl, den långsamma beslutsprocessen, sätter käppar i hjulen – det är nu de stora, radikala och svåra besluten borde tas, eller egentligen redan vara tagna.
Men var inte oroliga – jorden överlever nog. Hur det är med mänskligheten är svårare att säga.
Robin Sjöstrand
journalist på ÅU
Tack för denna text. Särskilt exemplifierandet av Hans Roslings tänk, då han kritiserats för att inte ha tagit miljöfrågorna på allvar.