Svindlande nätverkshastigheter lanseras i S:t Karins – men inte för den vanliga löntagaren
S:t Karinsbon Justus Jokinen är den första som för pröva på vad som påstås vara ett av de snabbaste fibernätverken i världen.
Nätverket lanseras av Huawei och den Salobaserade fiberoperatören Lounea.
Det nya nätverket påstås ha en kapacitet på 50 gigabit per sekund. Men då det gäller ner- och uppladdningshastigheter når nätverket femton respektive åtta gigabit per sekund, visar Jokinen med ett program som mäter internethastigheten.
Oliver HeikkinenObegränsat nät, begränsad dator
Det finns ändå flaskhalsar som håller tillbaka den potentiella hastigheten, enligt Riku Päärni från Lounea. Nu är det ändå inte fråga om att nätverket är långsamt utan om att datorns komponenter halkar efter.
– Jag har spekulerat kring att det möjligtvis skulle kunna vara hårdskivan eller moderskivan som begränsar hastigheten, säger Jokinen.
– Dessutom har Justus för tillfället bara hälften av nätverkets potential i bruk, säger Päärni.
För Jokinen som jobbar som innehållsskapare har en snabb nätverksförbindelse underlättat hans jobb.
– För någon dag sedan laddade jag ett spel samtidigt som jag höll på med en direktsändning och såg på en 4k-video. Tidigare laddade jag ner spel över natten, men nu kan jag ner ladda dem på några minuter.
Normen först på 2030-talet
En vanlig nätverkshastighet rör sig mellan 10 och 1000 megabit, alltså en gigabit. Päärni berättar att den nya anslutningen för närvarande kostar omkring 800 euro i månaden. Även om nätet är på den dyrare sidan, installeras nätet för dem som vill ha det, försäkrar Päärni.
– Jag tror inte att en sådan här anslutning kommer att finnas i varje hem förrän på 2030-talet.
Han tror ändå att behovet av allt snabbare hastigheter kommer att växa i en nära framtid.
– Efter 2010-talet har det uppstått bland annat nya yrken, molntjänster och streamingtjänster. Nu har man börjat tala om metaversum där det verkliga och virtuella smälter samman. Utvecklingen går fort framåt och vi måste vara beredda på att erbjuda en tillräcklig kapacitet.
– Någon kommer att kunna utnyttja all kapacitet så länge den finns där, tillägger han.
Även om databranschen inte skapar lika synliga utsläpp som kolkraftverk, är dess koldioxidavtryck avsevärt. Päärni är medveten om problemet, men anser att snabba nätförbindelser bidrar med mer gott än ont.
– Man måste se på hur dessa förbindelser påverkar andra branscher. De har till exempel möjliggjort distansarbete, vilket minskar på trafikutsläppen.
Justus jobbar med att spela videospel
Justus Jokinen, eller mer känd som Laeppavika och Rauski, har skapat innehåll på nätet i nästan 15 år. Han lever enligt sig själv sin dröm.
– Till en början var det ju bara en hobby, men ivern finns kvar och nu är det mitt jobb.
På Youtube har Jokinen nästan 300 000 prenumeranter, och på streamingtjänsten Twitch har han närmare 190 000 följare.
Att skapa innehåll på nätet har varit hans huvudsakliga inkomstkälla i omkring sex år. Utan sponsorer är det ändå svårt att klara sig, menar han.
– Jag tycker att en person som är i samma situation som jag och tackar nej till ett kommersiellt samarbete skulle vara ganska dum i huvudet. Över hälften av mina inkomster kommer från kommersiella samarbeten.
Även om Jokinens inkomster stort sett beror på tittarantal, låter han helst bli att titta på dem.
– Ju mindre jag ser på siffrorna, desto friare känner jag mig. Att se på dem stressar mig, och jag kan inte vara mig själv när jag gör det.
Både yngre och äldre tittare
Att arbeta som streamer är ett drömyrke för Jokinen.
– Jag har på det sättet en idealisk situation att jag får göra innehåll om många olika saker och spela olika spel varje vecka.
Enligt Jokinen har många av hans tittare följt honom i flera år.
– Jag vill påstå att jag har växt upp med många av dem, men jag har också många yngre tittare, främst på Youtube. På Twitch är tittarna oftast lite äldre.
Att vara ett känt ansikte på nätet har lett till en del problematiska situationer, men för det mesta har Jokinen fått vara ifred.
– En gång följde någon mig hem från bussen. Jag sade till honom att alla bor väl någonstans.
Mycket har hänt sedan Jokinen började göra videor på nätet.
– När jag började var jag en ung och dum spoling som inte fick en studieplats. Nu är jag färdig med studierna. Dessutom har jag grundat ett företag och gift mig, säger han.
Hej, kanske någon redan hunnit kommentera den lustiga rubriken med de djupa plånböckerna, ÅU 16.12.23
Rubriken kombinerar två metaforer, dels ’att ha en fet plånbok’ och ’att ha djupa fickor’.
Den feta plånboken är i svenska den vedertagna bilden för penningstinn plånbok och ett fett bankkonto.
De djupa fickorna är inlånade från engelskan och inte särskilt vanliga i svenskspråkig text. När du googlar så handlar träffarna mest om munhälsa. Som medvetna stilgrepp kan kontaminationer av denna typ vara roliga; de oavsiktligt underhållande ses litet väl ofta i text, som inte granskats kollegialt.
Vissa saker var faktiskt bättre förr i världen, när redaktionssekreterare, och ännu längre tillbaka korrekturläsare, avstyrde både textgrodor och felaktiga namn samt räddade redaktörer från ett och annat telefonsamtal.
m v h från ’en gång korrekturläsare , alltid korrekturläsare’