Sverige och Finland tampas med samma problem inom distansundervisningen – ”Vi har tappat vissa elever och elevgrupper”
I Finland gick skolorna över till distansundervisning under coronavåren 2020. Det påföljande läsåret gick grundskolorna i regel tillbaka till närundervisning medan andra stadiet och högskolorna fortsatte på distans.
Den snabba övergången från närstudier till att lära sig och lära på distans har orsakat mycket ojämlikhet bland studerande, berättar direktör Harri Peltoniemi vid Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU).
— Det är lätt att förstå att det blivit så, men det är oroväckande när man tänker på jämlikhet och likabehandling, säger han under en diskussion på Finlandsarenan.
Han betonar ändå att de exceptionella undervisningsarrangemangen har varierat från skola till skola och lärare till lärare.
Han är personligen bekymrad för de elever och studerande som inte haft tillräckliga förutsättningar för distansstudier, och vars lärande blivit otillräckligt.
Genom den undersökning som NCU har gjort kring distansundervisningens följder har man fått veta att många upplevt distansstudierna som en psykisk belastning. Det har i sin tur påverkat studiemotivationen.
— Den digitala pedagogiken måste utvecklas på alla stadier med hänsyn till språkgrupper och elevers och studerandes olika behov och bakgrund. Det behövs stöd för såväl personal som elever.
Liknande svensk situation
Den 19 mars 2020 gick gymnasierna, vuxenutbildningen och högskoleundervisningen i Sverige också över till distansstudier. Allt skedde så gott som över en natt.
Jenny Edvardsson, som är adjunkt i utbildningsvetenskap vid Högskolan Kristianstad, lyfter lärarkåren som en stor resurs under distansundervisningen.
— De har varit väldigt flexibla och ställt om från en dag till en annan.
För många svenska lärare var övergången till distansundervisning en period av så kallad” trial and error”, de har testat sig fram till vad som fungerar och inte fungerar.
Periodvis har arbetsbördan på lärarna varit väldigt stor. Lärarkåren har fått utveckla nya arbetssätt och ta hjälp av de digitala verktyg som redan fanns tillgängliga. Därtill har det i snabb takt utvecklats nya verktyg till undervisningen.
Som ett led i övergången till distansstudier släppte många förlag sina digitala läromedel fria.
— Då kunde alla elever som hade en enhet, till exempel en dator, få tillgång till läromedel.
De svårigheter man mött i Sverige ser likadana ut som i Finland. Det finns inte samma flexibilitet och möjlighet att verkligen se eleverna genom en skärm som i ett klassrum.
— Vi har tappat vissa elever och elevgrupper. Vi har också märkt att en del har svårt med distansundervisningen, de har kanske en hemmiljö där det är svårt att finna en avskild och bra studiemiljö, säger Edvardsson.
Som motvikt har man också sett att en del svenska elever och studerande tyckt att distansundervisningen fungerat väldigt bra. Dessa personer har kunnat koncentrera sig och fokusera bättre på studierna utan störningsmoment som kanske funnits i ett klassrum.
Ojämlikhet bland elever men också lärare
Vid yrkeshögskolan Metropolia där Katja Hämäläinen är lektor i svenska, har man haft olika former av distansundervisning sedan 2010. Hela utbildningar går på distans, så kallade satellitutbildningar.
— Satellitutbildningarnas studerande har inte haft några större problem, men de har redan från början vetat att de ska studera på distans, säger Hämäläinen.
När en stor del av de som vanligtvis hade närstudier plötsligt blev distansstuderande kom ojämlikheterna fram. Personer som hade bra resurser och utrustning och ett ostört ställe att jobba på har klarat sig bra under coronatidens distansstudier.
Däremot finns också mindre lyckligt lottade studerande som inte haft stöd hemma eller en dator i användning för studier.
— Det kan vara stökigt hemma och en del måste använda sin lilla mobil när de följer distansundervisningen.
Hämäläinen säger att det är dessa studerande som behöver ännu mer hjälp och stöd.
— Jag är ganska orolig för dem.
Också de lärare som börjar lära på distans har varit i olika positioner. En del lärare har redan tidigare varit vana med distansstudier medan det för många var en helt ny erfarenhet.
Metropolia har ordnat extra kurser i digital pedagogik för sin personal och man har också utvecklat ett system av digitala mentorer, kollegor man kan be om hjälp vid olika tekniska utmaningar.
Både Edvardsson och Hämäläinen säger att man nog i framtiden kommer att se allt mer distansundervisning i studierna och att hybridmodellerna troligen fortsätter i höst.
Catariina Salo/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.