Svenskans ställning oroar justitiekanslern
Justitiekanslern Tuomas Pöysti, tillsammans med en grupp kollegor från justitiekanslersämbetet, besökte i måndags Mariehamn och landskapsregeringen.
– I november 2022 besökte vi justitiekanslern för att diskutera språkfrågor och oro inför ändringar av smittskyddslagen. Nu ville vi bjuda in er, du har varit i tjänst i sex år, men det är första gången du är här, säger lantrådet Veronica Thörnroos (C) och vänder sig till Tuomas Pöysti på den presskonferens som duon håller under måndagseftermiddagen.
Han inleder med att säga att Finland är en nordisk rättsstat som sätter stort värde på att rättigheter och rättsskyddet ska vara så effektiva som möjligt. Till justitiekanslerns uppgift hör att garantera att rättigheterna efterlevs i vardagen.
– Justitiekanslern finns till för hela Finland, inklusive för alla ålänningar.
Övervakar andra myndigheter
Justitiekanslern har alltså som uppdrag att övervaka att regeringen och presidenten och även andra myndigheter arbetar på ett lagligt sätt. I första hand ska justitiekanslern jobba med strukturella problem.
– För justitiekanslern är det en särskild skyldighet och för att ha bra information om det praktiska läget är det viktigt med en bred samhällsdialog. Inbjudan till Åland är värdefull och nyttig och är en del av den samhällsdialogen, säger han och tillägger att besöket varit arbetsinriktat.
– Det är nyttigt för oss att få en bild av vardagsproblematiken. Det finns många saker fungerar bra. Självstyrelsen är väl förankrad i statsrätten, grundstenarna är bra både i teori och praktiken, men inom dessa ramar finns strukturella problem och i dag har vi ägnat oss åt att få en gemensam förståelse för dem, säger Tuomas Pöysti.
Ett återkommande problem som justitiekanslern jobbar särskilt med är att Finland ska tillgodose allas språkliga rättigheter, eftersom Finland är tvåspråkigt och Åland enspråkigt svenskt.
– Tyvärr finns en allmän försvagning av svenskans ställning, tvåspråkigheten har varit på nedgång och det innebär särskilt en nedgång för Åland och för de som är helt svenskspråkiga i Finland. Det finns en oro för det här.
Tar egna initiativ
Justitiekanslern tar inte bara emot klagomål från allmänheten och gör granskningar utgående från dem, utan tar även initiativ till egna undersökningar. I november i fjol presenterade justitiekanslern en granskning som visade stora skillnader mellan den finska och svenska versionen av finländska lagar. Orsakerna till skillnaderna utreds, men ett problem är bristande resurser för översättning och brådska.
– Vi har nu föreslagit att reglerna inom statsrådet ska skärpas så att det finns mindre möjligheter att inte ha en laggranskning innan regeringspropositionerna lämnas.
En delorsak är dålig styrning av lagstiftningsprojekten och att det uppstår politiska påtryckningar.
Lantrådet bryter in och tillägger som kuriosa att justitiekanslern är den första finländska myndighetspersonen som berömt landskapsregeringen för att man så ofta påtalar att man inte fått förslag som berör Åland översatta i sin helhet eller ens till en del.
– JK har visat stor respekt för tvåspråkigheten och svenskan. Det är första gången som en myndighet säger att det är bra att vi aktivt bevakar svenska språket och påtalar när det brister. Det tycker jag är positivt.
Var finns problemen?
Var tycker ni att de största utmaningarna ligger gällande servicen på svenska? Är det dålig lagberedning, att allt mer digitaliseras och att it-system bara finns på finska eller är det något annat?
Tuomas Pöysti inleder med att säga att han är försiktig med att uttala sig eftersom hans uttalanden kan ses som en rättskälla. Under besöket på Åland har han fått information om vardagsproblematiken, men utgående från det arbete som JK redan gjort ser han tre principiella problem som är relevanta särskilt för Åland.
Det första gäller lagberedningen.
– Det finns systematiska svagheter och brister i lagberedningen. Kunskapen bland tjänstemännen i riket är inte tillräcklig och man tar inte tillräcklig hänsyn till de åländska omständigheterna. Det handlar inte om ond vilja mot Åland, utan att man inte känner till eller inte har tid att lyssna på Åland. Resultatet är brister i lagkvaliteten.
Det andra problemet är svenskans generella ställning i Finland.
– Även om Åland är garanterad svenskspråkighet så för att den ska vara effektiv förutsätter det att det i Helsingfors finns personer som är entusiastiska att ha diskussioner på svenska. När svenskans allmänna ställning i Finland försämras skapar det ytterligare problem för självstyrelsen.
Det tredje problemet gäller digitaliseringen i samhället.
– Om förvaltningssystem upphandlas enspråkigt på finska är det svårt att korrigera det, säger han.
Lantrådet Veronica Thörnroos instämmer i justitiekanslerns analys, men gör ett tillägg.
– I de interna förvaltningsreformerna i riket, det gäller inte bara social- och hälsovårdsreformen, så måste vi komma in tidigare. Vi borde involveras i beredningsskedet, säger hon.
Under dagen träffade justitiekanslern även landshövdingen, representanter för språkrådet, den åländska polisen och gjorde ett besök till Bomarsunds besökscenter.
Emma Harald/Nya Åland
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.