Svenskan och jämlikheten i fokus när småhusägare i Åbo tar dagvattenavgift till domstol
Seppo Lehtinen, ordförande för småhusföreningarnas centralorganisation i Åbo, säger att staden tvingas tänka om i dagvattenfrågan. ÅU-foto
När stadsmiljönämnden i Åbo möttes i går fanns på ärendelistan flera rättelseyrkanden om de dagvattenavgifter som stadsstyrelsen godkände i oktober i fjol.
Fastighetsägare i Åbo vägrar acceptera avgiften av olika skäl: fastighetsägaren har ingen möjlighet att ansluta sig till dagvattennätet, att ansluta sig skulle skada husgrunden, ett dagvattenrör har redan tidigare skapat utgifter för fastighetsägaren, avgiften är en dold skatt som inte backats upp av tillräckliga politiska beslut, och så vidare.
Dagvattenavgiften har kritiserats ända sedan staden började bereda den.
I december i fjol förkastade stadsstyrelsen en rättelseyrkan om dagvattenbeslutet. Rättelseyrkan hade lämnats in av centralorganisationen för Åbos småhusföreningar.
Privatpersoner med och överklagar
Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner ut i avloppsnätet. Avgifterna tillkommer för att täcka utgifter som underhållet av nätet skapar.
Att det är staden som uppbär avgiften har att göra med att ansvaret för dagvattenhanteringen flyttats från de lokala vattenverken till kommunerna.
Årsavgiften är 50 euro för småhus och obebyggda tomter, 150–250 euro för radhus, 500–1000 euro för höghus och 250–1500 för industri- och affärstomter.
Småhusföreningarnas centralorganisation har nu tagit ärendet till Åbo förvaltningsdomstol. Överklagan har dessutom undertecknats av tre småhusföreningar och sex privatpersoner.
Besvärsställarna vill att stadsstyrelsens beslut om dagvattenavgifter förkastas på bland annat dessa grunder:
- Alla invånare har inte haft tid att reagera på förslaget om dagvattenavgifter. Till exempel i Pansio–Perno-området kom informationen en vecka efter att planerna upphört vara till påseende.
- Planerna har inte funnits tillgängliga på svenska på ett sakligt sätt, trots att det förutsätts av språklagen.
- Staden avgiftsbelägger sådana fastigheter från vilka inget dagvatten rinner medan andra fastigheter, som har dagvatten men finns utanför planerat område, inte avgiftsbeläggs. Det här behandlar invånarna ojämlikt och strider mot tidigare beslut och strategier, hävdar besvärsställarna.
- Markanvändnings- och bygglagen, som staden hänvisar till, tar inte ställning till huruvida avgifter ska uppbäras för fastigheter som inte har dagvatten. Snarare finns det uttalanden av grundlagsutskottet som hänvisar till att utgifter som dagvatten orsakar ska täckas med skattemedel.
Bättre med skatt
Besvärsställarna vill att staden uppbär dagvattenavgiften genom en skatt som är lika för alla.
De vill också att förvaltningsdomstolen hindrar staden från att börja uppbära avgiften innan beslutet vunnit laga kraft. Det här eftersom att börja betala tillbaka avgiften skulle bli ett kostsamt och tidskrävande projekt.
Till ÅU säger Seppo Lehtinen, socialdemokratisk politiker i Åbo och ordförande för småhusföreningarnas centralorganisation, att man tror på vinst i rättsprocessen.
– Vi skulle inte ha överklagat annars.
Lehtinen säger att när förvaltningsdomstolen beslutat till besvärsställarnas fördel kastas bollen tillbaka till staden som tvingas tänka om i frågan.
LÄS OCKSÅ: Stadsstyrelsen i Åbo står på sig i dagvattenfrågan
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.