Svenskan är hotad – nu är det upp till bevis
Hur bra svenska ska man kunna för att få toppjobbet i ett tvåspråkigt välfärdsområde? Den väsentliga frågan ställdes i HBL (18.2).
Välfärdsområdena planeras i rask takt och de nya fullmäktigeförsamlingarna ska ha sitt första sammanträde i början av mars. En viktig uppgift, kanske till och med den viktigaste uppgiften som de nyvalda politikerna har, är att välja tjänstemannaledningen.
Verksamheten i de nya stora välfärdsområdena kommer i praktiken att styras av tjänstemannaledningen. Kopplingen mellan fullmäktige och den dagliga verksamheten kommer att vara relativt svag. Redan storleken på organisationen gör att besluten i fullmäktige blir på en strategisk nivå.
Styrelsen i de nya välfärdsområdena kommer att vara det politiska organ som har den bästa allmänna insynen i verksamheten. Men också styrelsebesluten handlar om faciliteter, resurser och ramar.
Om planerna på att högsta chefen och den högsta ledningen endast behöver ha nöjaktiga kunskaper i svenska blir ett beslut, kan man fråga sig om vi i praktiken kan tala om tvåspråkiga välfärdsområden i Egentliga Finland och Västra Nyland. Språkkrav är viktiga, men ännu viktigare är det att kunna uttrycka sig och diskutera både internt och externt på finska och svenska.
Egentliga Finlands välfärdsområde kommer också i framtiden att samarbeta med Åland och Österbotten. Till Egentliga Finlands välfärdsområdes uppgifter hör också att koordinera den svenskspråkiga specialservicen. Även nuvarande Kårkulla samkommun blir en del av verksamheten. Vilken signal skickar Egentliga Finlands välfärdsområde om detta samarbete i framtiden ska ske endast på finska eller på engelska?
Om inte den högsta chefen och den högsta ledningen i Egentliga Finlands tvåspråkiga välfärdsområde kan utrycka sig på svenska, hur kan man då förvänta sig att hen förstår att svenskspråkig social- och hälsovårdsservice är en nödvändighet för många och i vissa fall livsviktig.
I Egentliga Finland statuerar Åbo stad ett beklagligt praktexempel på en tvåspråkig offentlig organisation, där det är osannolikt att du kan kommunicera med någon från stadens förvaltning på svenska. Det ligger inte i någons intresse att det nya välfärdsområdet tar modell av Åbo stad.
I nästa vecka, den 2 mars, sammanträder Egentliga Finlands välfärdsområdesfullmäktige första gången. Redan då kommer det att vara upp till bevis för samtliga partier. Vilka partier har vilja och uppriktig avsikt att skapa ett genuint tvåspråkigt välfärdsområde?
Nu tyder många signaler på att det svenska språkets ställning är hotad, redan innan välfärdsområdena inleder sin verksamhet. När Egentliga Finlands välfärdsområde ledigförklarar tjänsten som högsta chef, kommer man samtidigt att berätta hur viktigt man anser att det är med kunskaper i finska och svenska i verksamheten.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.