Svensk dagvård i Åbo slår larm


På gården finns det plats. Men i Åbos svenska kommunala daghem börjar väggarna komma emot. De ansvariga tjänstemännen säger att situationen är ohållbar. Foto: Mia Hämäläinen
Den svenska kommunala dagvården i Åbo är i kris.
Liliane Kjellman, direktör för det svenska resultatområdet, pratar om en ”svår och dålig situation”.
– Det är absolut inget att hurra över. Vi har proppat daghemmen så fulla som det bara går.
Det handlar om de kommunala daghemmens fyllnadsgrad (se tabellen nedan).
Den rapport som den svenska sektionen vid nämnden för fostran och undervisning tar del av på torsdag visar att fram till maj i år har samtliga daghem en fyllnadsgrad som överstiger 100 procent.
Kort sagt: daghemmen har flera barn registrerade än vad det finns plats för.
Ur ett lagligt perspektiv är det användningsgraden som är viktig när daghemmen ser till att storleksförhållandet daghemsbarn–personal är korrekt.
Till exempel får barn under tre år vara i grupper som är högst tolv barn stora och ska finnas en (1) fostrare per fyra barn.
Verkligheten är trots allt mera av ett lapptäcke eftersom barnen är olika mycket på daghemmen.

Överfullt. Åbos svenska kommunala daghem har inte plats för flera barn. Källa: Åbo stad, grafik: Paul Söderholm
Servicechefen Hanna Karlsson säger att under hösten har man för det mesta haft en tillräckligt stor personal, men vid enstaka tillfällen har man inte uppfyllt lagens krav.
Ett av skälen till att man för det mesta lyckats hantera situationen är att tillräckligt många barn varit sjuka.
Men sjukdomsfrånvaro är inget man bygger en dagvårdsverksamhet på. Dessutom innebär sjuka barn också att personalen insjuknar och på svenskt håll är det svårt att hitta vikarier.
Kjellman säger att daghemmen gör sitt yttersta och försöker vara flexibla.
Om alla barn i en grupp inte är på plats en viss dag kan personal hjälpa till med en annan grupp. På så sätt försöker man följa lagen.
Men klart är att om fyllnadsgraden är över 100 procent och alla barn är på plats så löser man inte problemet ens med att ta in mera personal.
Väggarna kommer helt enkelt emot.
Vi märker också av aktiveringsmodellen. Arbetslösa föräldrar som måste gå på sysselsättningskurser behöver daghemsplats för sina barn och vi har inte plats.
Det som gör situationen extra allvarlig är att det inte finns någon långsiktig lösning som kan förverkligas snabbt.
– Att staden inte tidigare investerat i eller renoverat daghem i centrum syns nu. Det byggs inte i den takt som är nödvändigt, säger Kjellman.
Åbo är en stad med en kontinuerlig inflyttning och en stad som planerar att växa. Därför måste daghemskapaciteten växa.
– Vi märker också av aktiveringsmodellen. Arbetslösa föräldrar som måste gå på sysselsättningskurser behöver daghemsplats för sina barn och vi har inte plats, säger Kjellman.
Kommunen är skyldig att ordna daghemsplats. Att säga nej är inte ett alternativ.
I februari löser man ett akut behov av daghemsplatser för sex barn genom att ta i bruk ett nytt utrymme i Skolgatans daghem.
Utrymmet är inte ämnat för småbarnsfostran och det är inte första gången som den svenska dagvården i Åbo gör så här.
Utrymmesbristen gör att i dagsläget har småbarnsgrupper placerats i förråd, kontorslokaler och salar.
Efter den akuta lösningen i februari är det stopp.
Hanna Karlsson säger att det inte finns flera kvadratmeter för barnen som köar för en daghemsplats.
Kön, som redan är lång, kommer att bli ännu längre när föräldrar börjar söka platser för sina barn till hösten.
– Vi har stått inför en omöjlig ekvation redan länge. Feedbacken från personalen visar att de tycker att det är väldigt tungt, speciellt när ingen lösning är i sikte, men i själva arbetet hjälps alla åt, säger Karlsson.
Den kommunala dagvården i Åbo äger inte de fastigheter den finns i. Det gör Åbos stadsmiljöverk.
– Vi har fått budet att vi ska vara effektivare. Den rutan kan vi kryssa i. Vi kan inte bli effektivare, säger Lilian Kjellman.
Långsiktig lösning först 2020
Barbro Schauman (SFP), medlem i nämnden för fostran och undervisning och ordförande för nämndens sektion, instämmer i att situationen är kritisk.
Sektionens bedömning är att det behövs 200 dagisplatser till i Åbo centrum och den har föreslagit att det svenska dagvårdsväsendet ska få upp till 130 platser i den nya enhet som byggs på Sofiegatan.
Det daghemmet kan stå klar om ett par år.
Enligt Schauman finns det viss förståelse för situationen i den ansvariga nämnden, men alternativen är få och den politiska processen är långsam.
– Det finns inga snabba lösningar.
Förutom nya dagisplatser på Sofiegatan hoppas Schauman att utrymmet på seniorboendet Hemmet, som renoveras för att tillfälligt ta emot Sirkkalas förskola, ska locka privata dagvårdsaktörer efter att förskolan flyttar ut.
Den svenska dagvården i Åbo förlitar sig i dag i större utsträckning på privata aktörer än vad staden själv satt som mål.
Enligt stadens riktlinjer ska privata dagvårdsproducenter stå för 30 procent av platserna. På svenskt håll är det närmare 40 procent.
Enligt Schauman finns en uppfattning om att utrymmesproblem kan lösas med privata dagvårdsproducenter. Det här underlättar inte det politiska arbetet för fler kommunala dagisplatser.
”Tänk om tjänstemän och politiker vore som ni!”
Den svenska sektionen tar på torsdagen del av en kundbelåtenhetsutvärdering för de kommunala daghemmen. Där har föräldrar lämnat bland annat följande kommentarer.
- ”Ett stort tack till en varm och yrkeskunnig personal! Tänk om de högt uppsatta tjänstemännen och politikerna vore som ni. Vilken småbarnspedagogik skulle vi inte ha då!”
- ”Personalen verkar ofta stressad. På de större barnens sida är det för få fostrare när barnen är ute om eftermiddagarna. I de små barnens grupper är det för mycket personalombyte. Att vara ute uppskattas inte och barnen hålls inne när fostrarna inte orkar klä på dem.”
- ”Jag uppskattar storligen det arbete dagispersonalen gör, trots att de inte har stora resurser att röra sig med och i viss mån också lider av personalbrist!”
- ”Mitt barn skulle gärna få vara mera ute på gården och leka. Gruppens utrymmen är rätt så små för många aktiva barn, och flera gånger har det hänt att barnen varit inne hela dagen (trots att andra grupper vistats ute!).”
- ”Skolgatans daghem är det bästa dagiset jag vet. Personalen är härlig, mitt barn trivs superbra och jag är överlag nöjd med allting.”
- ”Den grupp mitt barn är i tvingar barnen att ligga i ett mörkt rum i en lång tid. Största delen av barnen somnar eftersom tiden är så lång, inte på grund av att de nödvändigtvis behöver sova. Ett flertal föräldrar har fört fram önskemål om att barnen inte ska sova, men denna grupp tar inte detta i beaktande. Detta stöder inte familjerna då kvällarna blir ’omöjliga’ eller för sena på grund av dagssömn.”
- ”Alla är så snälla och trevliga samt lätt att konversera med. Man märker att vår son trivs och mår bra på dagis då han ser framemot att åka dit på morgonen.”
LÄS OCKSÅ: SFP i Åbo vill ha svenskt dagis till Sofiegatan
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.