Svårt med reservplan för färjetrafiken – vi kan inte rå på vädrets makter, säger Finferries vd
Förra veckan stod stilla i ett dygn på grund av svåra isförhållanden. Foto: Rolf Schwartz
Höstens och vinterns väderfenomen har aktualiserat frågan om de små landsvägsfärjorna har kapacitet att klara av stormar och svåra isförhållanden.
Vid månadsskiftet november-december stod Vånofärjan stilla i några dagar på grund av hårda vindar och förra veckan stoppade isen Keistiöfärjan i Iniö.
Vid Finferries som sköter trafiken säger vd Mats Rosin att rederiet inte kan göra något åt vädrets makter. Om oöverkomliga situationer i form av svåra väderleksförhållanden uppstår kan man helt enkelt inte kan köra.
– Det är lite som med flygplanen. Är det dålig sikt så går det inte att flyga, och man sätter inte in något reservflygplan.
Det är heller inget fel på färjorna, säger Rosin.
Maskinerna har förnyats och servas regelbundet och motoreffekten är tillräcklig.
Bättre färjor blir dyrare
Vill man ha större och effektivare färjor måste NTM-centralen redan då trafiken konkurrensutsätts kräva att färjan till exempel klarar av köra genom rejäla istäcken.
Det skulle innebära betydligt högre kostnader och frågan är då om politikerna är villiga att skjuta till mera pengar.
I praktiken betyder det att det är svårt att ha någon B-plan för liknande händelser som närmast kan liknas vid force majeure-situationer då något oväntat eller oförutsett inträffar och som tjänsteleverantören inte kan påverka.
Pargas välkomnar diskussion kring trafiken men har inte behandlat frågan officiellt
I Pargas har stadsstyrelseordförande Mikael Holmberg (SFP) följt med diskussionen kring vinterns störningar i färjetrafiken, men Pargas stad har ännu inte tagit initiativ till några officiella samtal med NTM-centralen eller Finferries.
Ska någon ta ett sådant initiativ är det NTM-centralen som upphandlar trafiken som måste göra det.
Om det i konkurrensutsättningen krävs bättre driftssäkerhet för färjorna stiger priserna.
— Om det sker på bekostnad av till exempel färre avgångar måste man fråga sig om man har råd med det, säger Holmberg.
Vid NTM-centralen har inte Tapani Jaakkola som ansvarar för färjetrafiken varit anträffbar för en kommentar.
Angående Våno färjan,det är den sydvästliga vinden och högvatten som är den värsta kombinationen.
När färjan står så kunde FB Viken köra från Pargas Port en till två turer så folk skulle i alla fall komma till Granvik dit man kan beställa taxi för att komma hem.Bilen kan man hämta när vädret tillåter.
Med god viöja kommer man långt. Det naturliga är att anlita närbeläget tonnage, eget eller inhyrt, i fall som dessa. Ett par turer per dag så att folk kan komma till och från jobb, skola, hälsovård mm. Så gjorde man förr och så kunde ha gjorts även nu utan stora kostnader. I vardera fallet fanns båtar i närheten.
Det är nog plan A som behöver förstärkning om man vill göra nåt för normal trafik, men det kostar naturligtvis. Förutom större tonnage så kan även en vågbrytare hjälpa en del. Till plan B hör dock helt andra rutter och farkoster men de är då för räddningsuppdrag inte normal trafik.