Stuk: Olkiluoto-störningen hade kunnat förhindras – bristfällig kommunikation förargar
Den tionde december i fjol inträffade en störning vid kärnkraftverket Olkiluotos andra reaktor i Euraåminne. Då misstänkte man att problemet berodde på ett fel i reaktorvattnets rengöringssystem.
Strålsäkerhetscentralen har kartlagt vad som orsakade situationen, och informerar om det under en presskonferens.
— Olyckan var ett mänskligt misstag som eventuellt hade gått att förhindra, säger Tomi Routamo som är biträdande direktör vid Stuk.
Det handlar ändå inte om någon specifik persons misstag, snarare om att man inte var beredd på en dylik situation på systemnivå.
På grund av en reparation som tog längre än väntat kunde hett vatten rinna in i reaktorns rengöringssystem, vilket ledde till en reaktion där nivåerna av radioaktivitet steg i reaktorn och den stängdes av.
I vanliga fall finns det en mekanism som hindrar att hett vatten rinner in i rengöringssystemet, men nu var pumpen avstängd och vattnet kunde rinna åt fel håll i systemet.
— Det hade eventuellt gått att förebygga olyckan om man reagerat på att reparationsåtgärderna tog längre än väntat, säger Tomi Routamo.
Ingen fara för omgivningen
På Strålsäkerhetscentralen satte händelsen i gång en massiv aktivitet. Man informerade såväl medier som myndigheter om olyckan man ännu visste ganska lite om.
Det är exceptionellt att man övergår i full beredskap, men händelsen orsakade ingen egentlig fara. Routamo jämför händelsen med att en brandvarnare larmar.
— Man stannar inte och funderar utan agerar som om det värsta hade hänt, fastän det senare skulle komma fram att faran inte varit stor.
Vid Stuk klassade man först händelsen som en olycka, men kom snart fram till att det enbart handlade om en störning. Strålningen hölls på normalnivå.
Missnöjda medborgare
Informationsflödet kring händelsen har ändå kritiserats skarpt av de lokala politikerna i Euraåminne. Både i lokalbefolkningen och nationellt är många missnöjda med den information de fick om incidenten, visar en ny medborgarenkät som gjorts av Räddningsbranschens Centralorganisation och Stuk.
Hälften av dem som svarade ansåg att de inte fick tillräckligt mycket information om det som skett.
Eftersom händelsen inte utgjorde någon fara för allmänheten fanns det inte orsak att utfärda ett varningsmeddelande. Över hälften av dem som svarade fick veta om störningen via medier.
— Medierna spelade en betydande roll i att förmedla information till dem som bor i närområdet, säger kommunikationschef Piia Kaijanto.
Elsa Kemppainen/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.