Stugan i Pargas blev deras skola — med schema, men utan kompisar
Isabella, 13, och Johannes Thorn, 10, går i skola i familjens stuga i Lemlax. Foto: Kati Thorn
Samuel, 7, Eva, 7, Johannes, 10, och Isabella Thorn, 13, har skola i stugan i Lemlax den här veckan.
En vanlig torsdag skulle Johannes Thorn, 10 år, som går i fyran i Cygnaeus skola i Åbo ha gymnastik, omgivningslära, modersmål och finska.
Den här torsdagsförmiddagen har han varit ute på gården vid stugan i Lemlax i norra Pargas och jobbat med att skriva en text i modersmålet på den Ipad som han har från skolan.
– Det är roligt för man kan ta pauser på ett annat sätt här.
Lapplandsresa blev stugvistelse i stället
Just nu skulle han egentligen ha varit med resten av familjen på skidsemester i Salla i Lappland.
Men när mamma Kati, som är läkare vid hälsocentralen i Vemo, i slutet av förra veckan började se hur situationen utvecklade sig, sade hon nej. Familjen skulle inte åka till Lappland nu, också för att hon kan bli inkallad på jobb om läget förvärras.
I stället åkte hela familjen från Åbo till stugan redan på lördag kväll.
Eva, 7 år, blev sur när det inte blev någon Lapplandsresa.
– Jag tycker jättemycket om att skida.
– Och åka slalom, inflikar storasyster Isabella, 13.
Hon skulle ha haft danstävlingar i Kuopio förra veckoslutet. Men som allt annat ställdes de in.
Familjen Thorn är Isabella, Tom, Eva, Kati, Samuel och Johannes. foto: Carina Holm
Plötsligt har familjen massor med tid
Tom Thorn säger att barnen har kanske tjugo hobbygånger i veckan.
De tre yngsta spelar fotboll i ÅIFK och Johannes spelar dessutom handboll, Isabella dansar flera gånger i veckan och så har de scouting, simning och bildkonst.
Barnen rättar honom.
– Nej, det blir mer, säger de.
Nu har familjen plötsligt mängder av tid. Bland annat därför är de i stugan i stället för i stan.
– Här är tröskeln för att gå ut lägre och att vara ute mycket och få frisk luft behöver vi, speciellt som barnen är vana vid att ha många träningar i veckan, säger Kati Thorn.
– Läraren har sagt att vi ska vara ute minst en timme, säger Eva.
Skoluppgifterna kommer via Wilmasystemet och görs vid stugans matbord. Foto: Kati Thorn
Uppgifter via Wilma
Hon har fått skoluppgifter för hela veckan. Den här morgonen har hon börjat med att tittat på en video om kroppen och sedan har hon gjort en tankekarta. Läseläxan har hon läst högt för läraren via en app.
Eftersom Kati Thorn har semester har hon haft tid att organisera skolundervisningen, som de fyra barnen gör på distans.
– Det har varit skojigt, men blir annorlunda redan nästa vecka då Tom ska jobba på distans medan alla barn ska gå i skola här hemma och jag kommer trött hem efter långa arbetsdagar.
– Lyckligtvis kan jag vara flexibel med när jag jobbar och kan delvis jobba kvällstid om dagarna behövs för skolarbetet, säger han.
Först uppgifter, sen fritid
Föräldrarna är strikta. Först ska skoluppgifterna göras, sen får man spela på telefon eller tala med kompisar på Facetime. På väggen hänger ett schema.
– Jag vaknar av mig själv klockan sju. I morse var det så tråkigt så jag lagade smörgåsar till alla, säger Samuel, som är Evas tvillingbror.
Kati Thorn säger att han skulle vilja göra allt med det samma och vara klar klockan 8. Men eftersom Isabella går på sjuan har hon mer uppgifter än de yngre syskonen och för att alla ska få arbetsro, jobbar alla samma tider.
Samuel, 7, och Isabella, 13, tar en paus. Foto: Carina Holm
Saknar vännerna
De två äldsta jobbar vid en köksö, de två yngsta bredvid varandra vid matbordet.
– Böckerna har vi i skolväskan, säger Johannes.
Isabella saknar skolan och sina vänner, även om det är lugnare att gå i skola i stugan. Uppgifterna får hon via Wilma enligt den vanliga läsordningen.
– Vi får ringa lärarna om vi behöver eller kan be om hjälp på Wilma. Jag förstod det mesta, men mamma hjälpte med fysiken. Men det är tråkigt med dansen, jag vill ha träningar.
Kati Thorn säger att situationen kommer att vara påfrestande för många familjer och befarar att barnskyddet kommer att få ännu mer jobb.
Familjen kommer knappast att vara alla fyra veckor på stugan och betonar också att de åker till Åbo om någon blir sjuk. På så sätt belastar de inte hälso- och sjukvården i Pargas.
Annorlunda skolgård denna vecka. Foto: Carina Holm
Lärarna löser läget
En del lärare har jobbat digitalt länge, andra gillar tavelundervisning bättre.
Benny Nylund undervisar i matematik, fysik och kemi i S:t Olofsskolan. Hans elever får än så länge uppgifter via Wilma.
– Jag hoppas kunna ta i bruk Googles Classroom redan nästa vecka, så att jag kan dela uppgifter med eleverna och kommunicera med dem på ett annat sätt.
Han sitter och skriver teori i organisk teori och frågor som han ska skicka till eleverna.
– Jag har undervisat sedan 1998 och hör till dem som tycker bra om tavelundervisning. En utmaning med att göra matematiken digital är att jag borde se hur eleverna har räknat och inte bara få svaren. Med de praktiska experimenten i fysik och kemi är det värre.
Minna Muallim undervisar sina sexor på distans. Foto: Privat
Minna Muallim är lärare i årskurs 6 i Cygnaeus skola.
– Lyckligtvis hade vi ungefär en vecka på oss att förbereda oss i klassen när vi började se vad som hände i världen.
Hennes elever använder Teams och har arbetat mycket med digitalt material också tidigare.
– Vi har verktygen. Det som är viktigt för unga elever är att vi ser varandra, både lärare och klasskompisar, och kan prata varje dag även om alla jobbar på distans.
Det är också viktigt för elever som går i skola hemma att de fortsättningsvis får visa vad de har lärt sig och sitt kunnande, precis som i skolan, säger hon.
– Vi har skola mellan 9.30 och 13 varje vardag. Den första halvtimmen ska eleverna kolla Wilmameddelanden och se till att alla läxor och uppgifter är gjorda.
Hundraprocentig närvaro
Klockan 10 blir det videomöte med undervisning för hela klassen.
– Jag kan dela skärmen så att eleverna ser matteboken, precis som i klassen. Alla är ivriga och närvaron har varit 100 procent.
Hon har telefontid och ger också eleverna personlig handledning. Hon kommer också att ringa upp varje elev under skolveckan.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.