Studiestödet ska möjliggöra heltidsstudier oberoende bakgrund
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Om några veckor samlas regeringen för att förhandla om statsbudgeten och en av de största frågorna handlar om att höja sysselsättningsgraden. Med tanke på det här är det kanske inte så underligt att finansministeriet presenterade flera förslag om hur studiestödet kunde ändras för att höja sysselsättningen.
Bland annat föreslår finansministeriet att inkomstgränserna ska höjas, att villkoren för att få studielånsavdrag ska bli striktare och att antalet stödmånader ska minskas.
De föreslagna åtgärderna skulle säkert öka sysselsättningen, men vad skulle hända med heltidsstudierna? I åratal har det utbildningspolitiska målet varit att få studerande att utexamineras snabbare.
Ett av verktygen i lådan har varit att minska på antalet stödmånader som studerande har till förfogande. Det gjordes 2017 i samband med en sänkning av studiepenningen och en ökning av statsgarantin för studielånet.
Det är fortfarande för tidigt att säga om det här fick studerande att utexamineras snabbare, men det vi vet just nu tyder på att effekten kan ha varit motsatt. Enligt Eurostudent VI-studien är utkomsten nämligen den största enskilda faktorn som gör att studierna drar ut på tiden.
Varje timme som en studerande arbetar är en timme mindre som den studeranden kan sätta på studierna eller på vila och fritid.
Eftersom antalet timmar i dygnet är begränsade, har jag svårt att se att de ändringar i studiestödet som finns på finansministeriets lista är möjliga att genomföra utan att det sker på bekostnad av studerandes psykiska hälsa – eller på bekostnad av studietiden.
Studiestödet infördes runt 50 år sedan för att möjliggöra att studerande från olika bakgrund har möjlighet att söka sig till högre utbildning.
Dagens studiestöd fungerar bäst för de studerande som väljer rätt studieinriktning från början, har en stabil ekonomi och vars studier inte förlängts på grund av utbyte eller praktik.
I sin nuvarande form lämnar studiestödet knappt utrymme för snedsteg och för många tar stödmånaderna slut före studierna.
Dessutom har målsättningen med utbildningspolitiska reformer på senaste åren varit att allt fler unga ska ta en högskoleexamen.
Regeringen vill satsa på utbildningens tillgänglighet och framförallt locka unga som kommer från underrepresenterade grupper till högskolestudier.
Man kan fråga sig om dagens lånebaserade stöd hjälper eller stjälper de här målen, då vi vet att studerande med en lägre socioekonomisk bakgrund är mindre benägna att lyfta studielån jämfört med studerande med en högre socioekonomisk bakgrund.
Regeringen har ingalunda lätta beslut att ta under budgetförhandlingarna. Jag hoppas ändå att regeringen ser över studiestödet som helhet, men ur ett social – och utbildningspolitiskt perspektiv.
Efter en sommar då rekordmånga unga och studerande miste sina sommarjobb och där de flesta nu inleder sina studier på distans behöver vi mera och bättre stöd för att klara av studierna, inte mindre.
Helmi Andersson är studerande, studentkårsaktiv, Åbo Akademi
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.