Förflytta dig till innehållet

STTK räknar med att det finns rum för löneförhöjningar – välfärdsområdesvalet oroar

STTK
Man i kostym i stadsmiljö
STTK:s ordförande Antti Palola uppger att Stora Ensos och Pappersförbundets avtalade löneförhöjningar på totalt 4,7 procent under tre år utgör riktlinjer även för andra branscher.

Löntagarcentralorganisationen STTK räknar med att det finns rum för ordentliga löneförhöjningar i samband med nästa avtalsrunda.

De första tecknen på vartåt det bär kom i förra veckan då pappersbolaget Stora Enso och fackorganisationen Pappersförbundet kom överens om löneförhöjningar på totalt 4,7 procent under de följande tre åren.

Exportbranschernas första avtal har traditionellt setts som riktgivande under avtalsförhandlingarna.

– Därmed har man slagit en stolpe i marken och nu riktas alla blickar mot den. De övriga branscherna kommer utan tvivel att försöka uppnå samma resultat, säger STTK:s ordförande Antti Palola.

Han räknar upp några faktorer som kan stöda arbetstagarnas förhandlingsposition.

– Vi befinner oss i en högkonjunktur, det går bra för företagen, ekonomin växer och det är brist på arbetskraft.

Rum för löneförhöjningar

Därtill är Finlands konkurrenskraft bra för tillfället. Enligt STTK:s chefsekonom Patrizio Lainà är Finlands konkurrenskraft 1 procentenhet bättre än före coronapandemin.

– Det beror på att Finlands produktivitetsutveckling har minskat mindre än övriga länders eftersom vi klarat oss genom coronakrisen med mindre skador, säger Lainà.

– Med tanke på det finns det rum för löneförhöjningar.

Erik Sandström/SPT
STTK:s chefsekonom Patrizio Lainà räknar med att det finns rum för löneförhöjningar i samband med nästa avtalsrunda.

Patrizio Lainà anser att regeringens ekonomiska politik har varit den rätta. Han tycker att det är bra att regeringen fortsätter att stimulera ekonomin med lånade pengar, men inte i lika hög grad som åren innan.

Enligt honom är den ökande skuldsättningen inte ett problem.

– Kring 40 procent av Finlands statsskuld ligger hos Europeiska centralbanken. Det innebär att vi är skyldiga oss själva pengar, säger Lainà .

Därmed är en eventuell höjning av räntorna inte ett lika stort problem. Intäkterna från räntorna kommer att betalas tillbaka till centralbankens ägare, däribland Finland.

Välfärdsområdesvalet oroar

Det som däremot oroar STTK är välfärdsområdesvalet som äger rum i januari.

I samband med grundandet av välfärdområdena kommer 130 000 av STTK:s medlemmar inom vårdbranschen att flyttas över från kommunerna till välfärdsområdena.

– Det gäller villkoren. Tidigare har det funnits någon slags garantier för personal som flyttas över, nu finns inget sådant, säger Palola.

Dessutom oroar han sig för pengarna. Närmare bestämt: Har regeringen reserverat tillräckligt med pengar för att genomföra reformen?

– Det har hörts rykten om att det skulle saknas betydande summor. I allmänhet om det saknas betydande summor leder det till besparingar i personalkostnaderna.

Därtill oroar sig STTK över den personal som blir kvar på kommunerna.

– Kommer kommunerna att ha tillräckligt med resurser för att hålla kvar alla? En stor del av kommunernas finansiering kommer att överföras till välfärdsområdena.

STTK har kring 500 000 medlemmar inom olika branscher. Medlemsantalet har minskat något under de senaste åren.

Henri Forss/SPT

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter