Strindbergs gränslöshet utmanas i Åbo Svenska Teaters uppsättning av Fröken Julie
En av August Strindbergs mest spelade tragedier intar scenen i mars när ÅST sätter upp klassikern ”Fröken Julie” i ny tappning. Föreställningen synar maktstrukturer genom en modern lins och skildrar teman som kärlek, lust och besatthet.
Premiären går av stapeln på Studioscenen 6.3 och spelas tio gånger i mars före pjäsen drar vidare på turné under våren och hösten 2024.
– Lust, förförelse och makt är teman som behöver iscensättas i en post-metoo tid, därför August Strindbergs Fröken Julie, säger teaterchef Kira-Emmi Pohtokari om valet av pjäs.
Genom strukturer synliggörs lust, makt, förförelse och förakt
Regissör Lidia Bäck har genom strukturer och form knutit samman pjäsens karaktärer till deras egna samtid men även en mer tidlös tematik som lyfter fram kravet att anpassa sig till yttre och inre konflikter.
– Studier tyder på att alla som på ett eller annat sätt lever utanför normerna, löper större risk att drabbas av psykiska sjukdomar och stress. I pjäsen lyfter vi fram det skadliga med att placeras i olika fack. Det gäller vilket förtryck som helst, säger Bäck.
”Fröken Julie”kretsar kring tre personer som alla tvingas anpassa sig till dessa sociala roller och förbestämda regler trots en strävan att bryta sig fri. Denna tidlösa tematik överskrider gränserna för tid och rum. Strukturerna tar sin plats på scenen och det klassiska verket blir en samhällsaktuell och relevant diskussion om normer och fackindelning.
Dynamisk föreställning skildrar triangeldrama. Pjäsens tre karaktärer Julie, Jean och Kristin spelas av skådespelarna ur teaterns egna ensemble; Daniela Franzell, Samuel Karlsson och Ingemar Raukola, som tillsammans alternerar mellan karaktärerna under pjäsens gång.
– Det är svårare att få en helhetsbild av karaktären i och med att man spelar så många olika roller, säger Samuel Karlsson som spelar både Jean, Kristin och Julie under pjäsens gång.
– Grundidén var alltid att lyfta fram strukturen mer än personerna och på detta sätt gör vi det, säger Raukola som också spelar dessa tre karaktärer i pjäsen vid olika tillfällen.
Åskådarna färdas mellan olika världar
Referenserna till tidsperioden framträder genom kläderna trots att gränsen mellan 1880-tal och 2000-tal till viss mån suddas ut i pjäsen. Scenograf och kostymör Heidi Wikar har tillsammans med maskdesigner Sabina Segerström skapat de tre karaktärernas yttre.
– Vi funderade på att modernisera kläderna men texten skulle ha blivit konstigt om vi moderniserade för mycket. Kläderna har trots det ett modernt snitt och är funktionella i och med de många snabba byten som pågår, säger Wikar.
Pette RissanenScenografin är avskalad men lämnar utrymme för åskådarna att själv fantisera vidare och blir ett rent rum där vad som helst kan hända.
Studioscenen har med sina flyttbara och rörliga väggar byggts om till köket där pjäsen utspelar sig och scenen kan lätt bli större eller mindre i enlighet med den sinnevärld som utspelar sig i Julies tankar.
Både ljus och ljuddesign har en framträdande roll i pjäsens uppbyggnad och scenen leker mycket med skuggor och starka färgkontrast. Antti Niitemaa är ansvarig för ljusdesign. Ett nytt namn för Åbopubliken är ljuddesigner Hanna Mikander, som bland annat har gjort ljuddesign för Sommarboken på Lilla Teatern 2018 och Själarnas ö på Svenska Teatern 2022.
– I och med att pjäsen utspelar sig under en midsommarnatt är ljuset viktigt och ska återspegla nattens sken. Det finns två olika världar i Julies liv och därför finns det även två ljudvärldar, säger Wikar.
August Strindberg skrev ett förord till ”Fröken Julie”, för att förklara hur texten ska läsas. I dag fungerar det inte i den kontexten och synen på dessa teman har ändrat. År 2024 läses texter inte på samma sätt som 1880 men tematiken och verket förblir aktuellt.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.