Strejken påverkar cancervården på ÅUCS – ”I dag har vi bara kunnat utföra 38 procent av de operationer som vi borde göra nu”
Ungefär 700 vårdare inom Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt är på jobb inom skyddsarbetet medan strejken pågår, enligt sjukhusdirektör Petri Virolainen.
Det är knappa 15 procent av de 4 800 anställda som berörs av vårdstrejken.
Den första strejkhelgen har man överlevt med mindre personalstyrka, men det har varit svårt, konstaterar Virolainen.
Chefsöverläkare Mikko Pietilä är inne på samma spår.
– Lyckligtvis har det varit en ganska lugn helg. Men några akuta situationer har vi haft.
Problemet, som Pietilä ser det, är att sjukvårdsdistriktet har för lite personal som arbetar som skyddsarbetare.
Det är alltså personal som förutom med akutvård jobbar på bland annat förlossningsavdelningarna, med cancer som kräver omedelbar behandling eller med dialys.
– I dag (måndag) har vi bara kunnat utföra 38 procent av de canceroperationer som vi borde göra nu. Det är sådana fall där operationen eller annan vård inte kan skjutas fram. Samma gäller cytostatika och strålbehandling. Desto längre strejken pågår desto längre tid har vi problem med den brådskande vården.
Enligt Pietilä har fackförbunden, speciellt Tehy, inte lyckats ge distriktet den skyddspersonal som de lovade i den mall för vården som ritades upp för några veckor sedan.
– Vi har litat på att det stämmer men tyvärr har det inte varit så.
Fackförbunden tillbakavisar i sin tur uppgifterna om att de inte skulle ha planerat för en tillräckligt stor mängd skyddsarbetare. Enligt både Tehy och Super förhandlar man dessutom regelbundet om hur stor mängd vårdare som krävs.
Förbundet påpekar i ett pressmeddelande att det förekommit brist på sjukvårdspersonal i åratal, såväl på intensivvårdsavdelningar som i operationssalar.
Under normala omständigheter har arbetsgivarna inte ansett att bristen äventyrar patientsäkerheten, påpekar förbunden.
Pietilä säger att man avbokat så mycket som möjligt av den icke akuta vården men att bemanningen ändå inte räcker till.
– Det är nu mycket krävande att få tag i personal om det skulle ske en större olycka. Men tillsvidare klarar vi oss.
Brådskande vård har fixats
På ÅUCS förlossningsavdelning har man kunnat trygga vården sedan strejken bröt ut.
– Vi har haft en normal mängd förlossningar i helgen och har kunnat trygga all nödvändig och brådskande vård. Hela personalens målsättning är att ge en god och trygg vård till patienterna, under och efter strejken, säger överläkare Kaarin Mäkikallio.
Lagändring på gång
Social- och hälsovårdsministeriet förbereder just nu en lagändring som kan göra det möjligt att kalla in fler vårdare för att ”garantera patientsäkerheten inom social- och hälsovårdstjänsterna”.
Ministeriet har, utgående från uppgifter av regionförvaltningsverken, bedömt att beredskapen inför arbetskonflikterna kan innebära en risk för att patientsäkerheten äventyras, om åtgärderna som utförs visar sig vara otillräckliga.
Pietilä säger att han tyvärr tycker att lagen behövs.
– Om vi skulle få all mängd skyddsarbetare som lovats så skulle vi inte behöva lagändringen, kommenterar han.
Så sjukhusledningen tycker att det är helt godtagbart att det under normala omständigheter inte behövs fullständig personal, och bristen inte äventyrar patientsäkerheten ?
Men under strejk då flera avdelningar de facto har mera skyddsarbetspersonal på plats än under ”normal” tid detta inte är fallet, och den lagstadgade strejkrätten måste på dessa grunder inskränkas ?
Sjukhusledningen borde sannerligen kontrollera fakta före uttalanden, svartmålande av personalen ger ingen bra bild av ledaregenskaperna.