Stort uppsving för Arteks klassiker som produceras i S:t Karins
Evigt L-ben. Ett av Alvar Aaltos kännetecken då det gäller möbler är L-benet som fick patent år 1933 och håller upp otaliga stolar, pallar och bord. Majoriteten av Artekmöblerna tillverkas i Finland i dag i fabriken i Liittois. På bilden S:t Karinsbon Katri Hiilesvuo vid en slipmaskin.
Det har gått över 80 år sedan Alvar och Aino Aalto samt Maire Gullichsen och Nils-Gustav Hahl grundade Artek för att marknadsföra och sälja bland annat Aaltomöbler.
A-factory i S:t Karins, tidigare Huonekalutehdas Korhonen, är 107 år. De tillverkar största delen av Arteks möbler i dag.
Produkterna som produceras där sedan 20-talet är alltjämt desamma, men en del nya modeller har tillkommit längs med åren. Artek ägs sedan 2013 av schweiziska möbelföretaget Vitra.
Det klassiska L-benet, som Artek patenterade år 1933, håller bokstavligen ännu i dag.
Jukka Silvennoinen, fabrikschef, berättar att många kommer in och vill byta ut tyget på tiotals år gamla möbler vars trädelar fortfarande är i utmärkt skick.
För det ändamålet rymmer fabriken även företaget Kuusivaara, grundat 1913, som beklär möblerna som tillverkas i fabriken.
En följd av att Artek köptes av Vitra är att produktförsäljningen ökat kraftigt utomlands.
– Speciellt i Japan, Australien och USA har möblerna stor åtgång. Där är de intresserade av hållbara möbler, det kommer ofta grupper därifrån till Finland för att bekanta sig med produktionen, säger Silvennoinen.
Exakt hur mycket försäljningen ökat längs med åren är en affärshemlighet. Men omsättningen ökar just nu ovanligt mycket och väntas öka ännu mera nästa år, enligt Silvennoinen.
Det gäller både utomlands och i Finland.
Tillbakalutad i klassisk Aaltostol. Fabrikschefen Jukka Silvennoinen berättar att A-factory ser en allt större efterfrågan på Artekmöbler, både i Finland och utomlands.
Silvennoinen tar med oss på en rundtur i fabriken på 11 000 kvadratmeter.
Björkar hämtas hit i januari–mars. För att kunna gå från bräda till färdig produkt krävs en torkningstid på tio månader för att få bort fukten ur träet, förklarar Silvennoinen. På så vis stärker man hållfastheten och minimerar risken för skadeangrepp.
– Man bevarar även vitheten på det här sättet.
Björkträet sågas upp i lämpliga delar beroende på vad de behövs till – L-ben och stolsitsar, bordskivor och bordsben. Därefter fogas delarna samman, får eventuellt tyg och finslipas.
Hur länge det tar att göra en möbel beror förstås på vilken möbel det är frågan om.
Mängden möbler som görs i fabriken är liksom omsättningen en affärshemlighet, men Silvennoinen säger att det kan röra sig om hundra möbler dagligen.
– Det tar tid att göra möbler med hög kvalitet. Vem som helst kan inte göra det, det kräver yrkeskunskap och erfarenhet, också till exempel av programmering.
Full sving. En av fabrikens robotar.
En stor del av arbetet görs med maskiner i dag, men även maskiner kräver att någon styr dem.
Enligt Silvennoinen är det svårt att hitta kunniga snickare som behärskar arbetets olika skeden i dag.
Yrket är inte så eftertraktat just nu.
– Många som jobbat här har varit här länge, sammanfattar Silvennoinen.
En av de som jobbat över 40 år i fabriken är Kari Holmberg från Sagu.
– Inte mycket, svarar han på frågan om vad som förändrats under den tiden.
Han formar möbeldelar nu som då.
En annan som har över 40 år bakom sig är Kari Kultin.
– Han har mycket bra händer för det här arbetet, säger Silvennoinen.
Kultin har nyligen fått en beställning på en Artekmöbel som inte längre tillverkas, en möbel som kräver mycket arbete och precision.
Värt att notera är att det även jobbar många kvinnor i fabriken, påpekar Silvennoinen.
Snickarbranschen framställs ofta som mansdominerad. Katri Hiilesvuo och Sanna Sinnervo är ett par av dem som vi stöter ihop med under rundvandringen. Hiilesvuo slipar L-ben och Sinnervo kontrollerar och packar färdiga produkter.
Speciellt i Japan, Australien och USA har möblerna stor åtgång. Där är de intresserade av hållbara möbler, det kommer ofta grupper därifrån till Finland för att bekanta sig med produktionen.
Tonerna av slipmaskiner ekar.
I en några kvadratmeter stor inhägnad jobbar en robot med namnet Kuka etsat i den orangefärgade plåten.
Den närmare två meter höga maskinen arbetar med snabba och stundvis skrämmande ryckiga rörelser.
Men när Silvennoinen sticker in en arm bakom inhägnadens band stannar den direkt.
– Det är en säkerhetsåtgärd, säger Silvennoinen.
Roboten styrs från en dator och radar runda träskivor i prydliga högar efter att ha slipat dem.
Påverkar företag som till exempel Ikea hur det går för er verksamhet i dag?
– Vi ser inte Ikea som en konkurrent. Det är frågan om en helt annan klass av möbler, vår kundkrets är en annan. Många äldre har känt till våra möbler länge, men något som är roligt är att även allt fler unga människor intresserar sig för våra produkter i dag även om de inte känner till vår historia, säger Silvennoinen.
Trenden med ekologiska produkter som får ta tid att tillverkas spelar en roll här, menar Silvennoinen.
Enligt honom har alla Artekmöbler stor åtgång just nu, det går inte att särskilja en viss möbel eller säga att någon är en favorit.
A-factory
Grundades av Otto Korhonen och tre andra snickare år 1910, då under namnet Oy Huonekalu- ja Rakennustyötehdas Ab. Böt senare namn till Huonekalutehdas Korhonen.
Har tillverkat största delen av Arteks möbler sedan 20-talet.
Artek köpte fabriken år 2013. Schweiziska företaget Vitra köpte Artek år 2013.
Har 33 fastanställda arbetstagare, tiotals tillfälliga arbetstagare och tio snickare.
Ligger på Otto-Korhosenkatu 2-4 i Littois i S:t Karins.
En del av produktionskedjan. Företaget Kuusivaara, grundat 1913, tillverkar Artekmöblernas tyger. På bilden syskonen Katri Kuusivaara-Lehto och Kim Kuusivaara som jobbar på företaget.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.