Jeanette Östman/SPT 24.01.2021 09:00

”Det finns en viss islamofobi i samhället och andra skadliga fenomen som gör att de behöver veta vad islam är men också vad islam inte är, för att kunna försvara sig och sin religiösa identitet men också för att inte vilseledas.”

Fatima Kargbo, lärare i islam

Elefantens år, det vill säga året då profeten Muhammad föddes, och de fem pelarna inom islam. Det står på dagordningen när lärare Fatima Kargbo inleder veckans lektion i islam i Isolahden koulu i Vasa.

— Använd era fingrar. Vilka är de fem centrala sakerna inom islam? Trosbekännelsen, bönen, allmosor, fastan och vallfärden, säger Kargbo.

Undervisningsspråket är finska. Eftersom en del elever kan begreppen på arabiska hemifrån behöver de sammankopplas med motsvarande begrepp på finska.

Aminata Sesay-Tlahyoni, 11, har deltagit i Kargbos lektioner sedan december.

— Det är roligt att äntligen få undervisning i islam och lära mig mer om min religion. Det var tråkigt innan undervisningen fanns. Islam är en viktig sak i min familj.

Det är inte förrän i årskurs 4 som eleverna börjar lära sig mer om Koranen, och de får delar av den översatt från arabiska till finska.

För Kausar Badaradin Mohammed, 8, är det arabiska språket ändå viktigt.

— Jag har kompisar som talar arabiska. Jag kan inte tala arabiska men vill lära mig för att kunna leka också med dem, säger Badaradin Mohammed.

Många muslimska elever i Vasa

Intresset för att få undervisning i islam växte snabbt efter att Vasa stad började ordna undervisning inom den finskspråkiga grundläggande undervisningen i slutet av fjolåret.

Under hösten hade nio vårdnadshavare tagit kontakt och bett om islamundervisning, och i mitten av november startade den första gruppen.

Någon månad senare finns det tre grupper med totalt 40 elever från åtta skolor.

Undervisningen ordnas i Isolahden koulu och Onkilahden yhtenäiskoulu, med två grupper för elever i årskurs 1–6 och en grupp för årskurs 7–9.

— Vi anade att intresset kunde bli stort eftersom vi har många muslimska elever, säger Johanna Olsson, områdesrektor vid Vasa stad.

— Den största utmaningen är att hitta lärare som förstår att eleverna kan ha väldigt olika kulturell bakgrund. Vi har elever som vuxit upp i Norden, Pakistan eller Turkiet. Samtidigt bidrar olikheterna till att kärnan i islam blir det centrala. Läraren ska också behärska undervisningsspråket, säger Olsson.

Att ta in ett nytt läroämne mitt i terminen, då elevernas scheman redan var klara, var också en utmaning.

— Vi har fått pussla en del men vi tycker att vi har lyckats bra, säger Olsson ser fram emot att planera höstens undervisning bättre.

— Svenskspråkig undervisning i islam skulle också ordnas också om det fanns minst tre elever som deltog och vårdnadshavarna bad om det.

Olika förkunskaper om islam

Fatima Kargbo, som tidigare jobbat som lärare i Saudiarabien, anser att olikheterna berikar gruppen.

— Eleverna lär sig tolerans och acceptans och att det finns olika slags muslimer i världen, säger Kargbo.

— Det finns också en viss islamofobi i samhället och andra skadliga fenomen som gör att de behöver veta vad islam är men också vad islam inte är, för att kunna försvara sig och sin religiösa identitet men också för att inte vilseledas.

Den största utmaningen, enligt Kargbo, är att eleverna har olika mycket förkunskaper.

— En del vet ingenting om islam medan andra kan massor. Religionen spelar olika stor roll i olika familjer.

Kargbo följer den nationella läroplanen för islamundervisning och använder Utbildningsstyrelsens litteratur.

— Allt eleverna behöver veta finns i skolböckerna. De är systematiska och bra.

Fler undervisas i islam

År 2012 gick antalet elever som får undervisning i islam i årskurs 1–6 förbi antalet som får undervisning i den ortodoxa tron.

Enligt undervisningsrådet Kati Mikkola vid Utbildningsstyrelsen beror det dels på att antalet muslimer ökat, dels på att undervisning ordnas.

— Tidigare deltog muslimska elever kanske inte i någon religionsundervisning i skolan.

Vårdnadshavare som önskar ortodox undervisning för sina barn behöver inte be om det, utan skolan ska erbjuda det automatiskt om det finns minst tre elever i kommunen som vill delta.

— Är eleverna färre än tre brukar den ortodoxa kyrkan betala för att en kompetent lärare undervisar eleven. Inget hindrar att kommunen också ordnar undervisning i islam för färre elever än tre, men är de tre och vårdnadshavarna ber om det är kommunen förpliktigad enligt lag.

Kompetenskraven är desamma som för andra lärare, uppger Mikkola.

— Möjligheten att få lärarkompetens i islam vid Helsingfors universitet har förbättrat situationen avsevärt i Helsingforsregionen. På annat håll kan det vara en utmaning att hitta behöriga lärare. Lärare som fått sin examen i ett annat land kan ansöka om erkännande av examen från Utbildningsstyrelsen.

Jeanette Östman/SPT

Dela artikeln