Stort intresse för omdiskuterad reservistförening på Åland
Tankarna om en reservistförening på Åland har väckt mycket uppmärksamhet. Men initiativet togs redan för ett år sedan, då för att skapa möjligheter att få tävla i en viss gren av sportskytte.
Med tanke på tidens oroligheter ser den grundande trion att det finns behov av en reservistverksamhet med bredare försvars- och beredskapstema.
Jonas Back , Nick Granlund och Jonas Lindén står i solskenet på en gård i Sund. Deras idé om en reservistförening, som de själva grunnat på ett bra tag, blev hett nyhetsstoff i början av månaden. Det var efter att deras förening registrerats, detta trots att hinder ännu kvarstår.
– De schabblade lite, eftersom man först måste begära lov när man bildar en förening som ska använda vapen i annat syfte än jakt, säger Back.
Enligt Hufvudstadsbladet, som skrev om föreningen i början av månaden, så medgav Patent- och registerstyrelsens jurist att det har skett ett misstag men att de inte tänker häva registreringsbeslutet, i alla fall inte just nu. Men för att få bli en verksam förening på Åland måste trion ännu vänta på grönt ljus.
Först ska det gå via utrikes- och försvarsministeriet som har tolkningsrätt i frågan gällande huruvida en sådan förening kan existera på de demilitariserade öarna och sen ska ett slutgiltigt beslut tas av statens ämbetsverk på Åland.
”Inget konstigt i sig”
Tankarna om en reservistförening i dessa tider på fredens öar har förstås väckt uppmärksamhet. Detta trots att syftet från början, när planerna initierades för ett år sedan var att kunna hålla på med en viss typ av sportskytte.
– Jag ville börja med sportskyttegrenen SRA (reds. anm. tillämpat reservistskytte), men då måste man höra till en reservistförening. Eftersom vi alla tre redan sysslade med sportskytte och var alla även intresserade av SRA råkade sig att vi fann varandra och ville försöka grunda en förening, säger Back.
För ett år sedan i maj skickades första förfrågan till landskapsregeringen om möjligheterna med att starta en dylik förening.
– Det är inget konstigt i sig, det finns över 300 reservistföreningar i Finland.
– I grund och botten är vi en sportskytteförening som vill vara med i reservistförbundet, säger Nick Granlund.
Men på grund av de oroliga tiderna ser de tre männen att det finns ett stort intresse för att lära sig mer om beredskap generellt. Därför har de nu breddat sin syn på vad den potentiella reservistföreningen kunde göra utöver sportskytte.
– När det blåst upp i media så har massa folk hört av sig från Åland, men även utflyttade ålänningar och andra, och undrat ”Vad kan jag göra?”, säger Back.
De skulle kunna tänka sig att föreningen förutom skytte också kan erbjuda kurser och allmän beredskapskunskap.
– Det handlar om överlevnadsfärdigheter som är mycket användbart, säger Jonas Lindén.
– Att främja militära färdigheter betyder mycket mer än att skjuta vapen, säger Back.
Men finns det inte andra föreningar och verksamhet som erbjuder övriga beredskapsfärdigheter förutom skytte?
– Jo, men det är svårt att göra någon annan verksamhet till en sportskytteförening, säger Granlund.
– Man måste också vara ärlig med att det är en plats att upprätthålla också sånt som man lärt sig i värnplikten. Om man varit
i reserven i 25 år och blir inkallad så kanske man inte är så förberedd, säger Back.
– Man kan inte säga att man är en mästarskytt bara för att man gått i ”milin”. Man skjuter kanske ett par hundra skott där, säger Lindén.
Ingen koppling
Enligt uppgift ska cirka 1 500 ålänningar ha gjort värnplikt, så enligt trion finns det många som säkert skulle vilja fräscha upp sina kunskaper. Men de framhåller alla att det absolut inte handlar om någon väpnad gruppering som det rått lite missförstånd och farhågor kring.
– Det finns ingen koppling mellan reservistföreningar och försvarsmakten överhuvudtaget. Föreningen kommer aldrig under några omständigheter vara del av något försvar, men medlemmarna (de som är en del av reserven) kan bli inkallade till tjänstgöring.
Vid en kris kan medlemmarnas färdigheter vara till stor nytta vid eventuell inkallelse. Det slutar kanske som en sportskytteförening med fokus på att delta i tävlingar, eller så har vi en förening med hundratals medlemmar som ordnar kurser, säger Back.
– Vi skulle börja lugnt och se vart det tar vägen, säger Granlund.
SRA – tillämpat reservistskytte
Förkortningen SRA kommer från finskans ”Sovellettu Reserviläisammunta”.
En sportskyttegren avsedd för medlemmarna i de frivilliga försvarsorganisationerna.
Dess syfte är att utveckla och mäta den säkra vapenhanteringen och skjutskickligheten, samt en fortskridande materielutveckling.
Reservister samt medlemmar i de frivilliga försvarsorganisationerna kan delta ifall de genomgått den av ResUL:s TRS kommittee godkända ”säker skytt” kursen, och till den hörande vapenhanteringsprovet på ett godkänt vis. Ungdomar under 18 år bör därtill ha ett av föräldrarna undertecknat intyg för att delta.
Det finns fyra olika vapengrenar i SRA
Gevär: Vapen i minsta kaliber 5.45 mm, försett med kolv
Pistol: Pistol eller revolver, minsta kaliber 9 mm utan axelstöd
Hagelgevär: Vilket hagelgevär som helst
Prickskyttegevär: Vapen som kan bäras av en person, minsta kaliber 5.6 mm
Källa: kore.fi
Heidi Hendersson/Nya Åland
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.