Emilia Örnmark 15.01.2021 09:35

För många församlingar i landet väntar det här året en förändring. Senast vid årsskiftet 2021-2022 kan nämligen samtliga församlingar i landet tillhöra regionala centralregister.

I centralregistren sköts då församlingarnas kyrkböcker och det är härifrån man framöver får till exempel ämbetsbevis, hindersprövningar och registrering av vigslar och dop.

På Väståbolands svenska församling säger församlingssekreterare Andreas von Bergmann att man redan sedan sammanslagningen 2009 i praktiken arbetat mer eller mindre som ett centralregister tillsammans med den finska församlingen, täckande ett förhållandevis stort om än glesbebott geografiskt område.

Beställda ämbetsbevis har församlingen kunnat leverera snabbt, oftast inom några dagar.

– Konsekvensen av ett centralregister på främmande ort är att väntetiderna inte bara blir längre, utan allt för ofta olagligt långa. Kunden bör få sina intyg inom två veckor efter beställning – en tidsfrist som de stora centralregistren klarar enbart vissa tider av året, säger von Bergmann.

Fördelen med ett centralregister ser han i att kunden kan få all persondata från alla berörda församlingar på ett och samma intyg. Nackdelen är förutom längre väntetid att betjäningen är långt borta.

– Kort och gott betyder centralregister för Väståbolands församlings del sämre service till högre kostnad. Det finns säkert områden där ett centralregister löser många problem, men det gäller inte sådana områden som genomgått kommun- och församlingssammanslagningar och kunnat trimma sina organisationer till att bli effektivare än vad ett centralregister någonsin kan bli, säger han.

von Bergmann poängterar vidare att kyrkan i praktiken redan har ett elektroniskt centralregister, då församlingarna har satt tid och resurser på att skanna in miljontals sidor gamla kyrkböcker till ett och samma system.

Väståbolands svenska församling har ännu inte fattat beslut i frågan, utan ska utreda några olika alternativ. von Bergman tillägger att inget av alternativen ändå kommer att innebära någon personalnedskärning, eftersom det i en relativt stor organisation finns goda möjligheter att omfördela arbetsuppgifter.

Åbo svenska församling har redan länge tillhört centralregister

Åbo svenska församling har redan länge tillhört Åbo centralregister, varifrån ämbetsbevisen fortsättningsvis beställs.

– För ett år sedan utvidgades vår verksamhet till ett centralregister för Åboområdet. Det innebar att också andra än Åbo och S:t Karins församlingar kan centralisera sina ärenden gällande medlemsregister till oss, säger Hanna Lehto, chef för regioncentralregistret i Åbo och S:t Karins kyrkliga samfällighet.

Från början av det här året använder sig också bland annat församlingarna i Lundo, Reso och Letala av Åbo centralregister.

Enligt Lehto kan ämbetsbevisen fortsättningsvis beställas från församlingen, men uppgiften överförs sedan till centralregistret. Kontoret finns på Eriksgatan 3 i Åbo, som man kan besöka personligen. De flesta använder dock servicen per telefon eller elektroniskt.

Inga beslut ännu i Kimitoön

I Kimitoöns församling säger församlingssekreterare Jeanette Gustafsson att man ännu inte fattat beslut om vilket centralregister Kimitoöns församling ska tillhöra. Troligtvis gör man det under våren.

Stefan Holmström

– Eftersom vi är en tvåspråkig församling så vill vi tillhöra ett centralregister som kan garantera betjäning på både svenska och finska, säger Gustafsson.

För Kimitoöns del är det då antingen Åbo centralregister eller Kustens och Ålands centralregister som blir aktuellt.

Emilia Örnmark
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln