Större dagisgrupper och dyrare bussbiljetter ska rädda Åbos ekonomi
Monica ForssellMinna Arve, stadsdirektör i Åbo. Foto: Monica Forssell
Det är en kraftigt förkyld stadsdirektör som tar till orda när Åbo stads budget för nästa år samt ekonomiplan för de därpå följande tre åren presenteras för medierna.
Och lika förkyld som stadsdirektören är, är också stadens ekonomi.
Kraftigt underskott
Den senaste delårsrapporten visar ett underskott på 60 miljoner i Åbo. Det är betydligt mer än vad den senast godkända budgeten tillåter och stadens kostnader ser ut att överskrida budgeten med 41 miljoner euro.
Åtgärder måste alltså vidtas för att stadens ekonomi ska fås i balans igen.
Ett digert anpassningsprogram har sytts ihop och i det ingår 95 olika förslag på vad man borde göra för att stadens utgifter nu sjunker och inkomsterna ökar.
Om anpassningsprogrammet förverkligas kan staden spara nästan 60 miljoner euro fram till år 2023 då det till och med skulle bli ett litet överskott på 5,6 miljoner euro.
— Jag tycker att det här anpassningsprogrammet är trovärdigt och det går att förverkliga, säger Arve. Det kan handla om svåra beslut men det går att förverkliga.
Vilka åtgärder tror du att kommer att förorsaka mest diskussion bland politikerna?
— De åtgärder som handlar direkt om att spara eller att höja på kundavgifter hör säkert till de svåraste.
Vill inte röra skattesatsen
Inför nästa år föreslår Arve ändå att skattesatsen bibehålls på nuvarande nivå, det vill säga 19,5%. Att Arve inte föreslår en höjning av skattesatsen beror på att det i jämförelser med andra städer har visat sig att Åbo har en betydligt tyngre servicestruktur.
— Då tycker jag att vi först måste se över vår struktur och få den i skick och inte genast låta oss själva komma undan så lätt att vi höjer skattesatsen.
Dyr struktur
Den största orsaken till att Åbos ekonomi inte är vad den borde vara är, enligt Arve, att stadens servicestruktur är dyr. De senaste åren har utgifterna vuxit betydligt. I fjol med 4% och i år med 6%.
— Vi har helt enkelt inte sådana inkomster att de skulle kunna täcka sådana utgiftsökningar. Utgiftsökningen måste stävjas.
Att utgifterna har ökat handlar delvis om att befolkningen i Åbo ökat och att behovet av service därmed också ökat. Fler invånare betyder visserligen större inkomster också för staden, men inkomster och utgifter möts inte genast.
Minskningar av köptjänster inom barnskyddet föreslås
Som konsult för anpassningsprogrammet har doktorn i offentlig förvaltning, Eero Laesterä från Perlacon fungerat.
Bland de konkreta förslag på inbesparingar som ingår i den så kallade Laesterärapporten finns bland annat dyrare bussbiljetter, flexiblare användning av privata serviceproducenter inom småbarnspedagogik, mera samarbete med tredje sektorn, en bolagisering av yrkesutbildningen, större grupper på daghem och i skolor, förändringar inom äldreomsorgen, en höjning av olika kundavgifter, en minskning av köptjänster inom barnskyddet, mera digital service inom hälsovården och färre bäddplatser på hälsocentralssjukhusen.
Slopa svenskan bland förslag på kommande åtgärder
I rapporten ingår också en lista på åtgärder som Åbo kan överväga i framtiden. De här åtgärderna är alltså inte aktuella nu, men är sådana som staden enligt Laesterä kan fundera på i framtiden.
På den listan finns ett förslag om att man slopar svenskan inom administrationen.
I fullmäktige i november
Enligt Arves budgetförslag för nästa år landar nettoutgifterna på 1 115,7 miljoner euro. Underskottet blir 41,9 miljoner euro och investeringarna ska göras för 106, 4 miljoner euro.
De stora målen är att staden ska vara koldioxidneutral 2029, staden ska satsa på entimmeståget, vetenskapsparken, motverka utslagning och satsa mer på digital service.
Stadens budget och anpassningsprogram behandlas i stadsfullmäktige i november.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.