Storleken spelar ingen roll när statligt stöd för kyrkoskötsel reformeras – i förlorarstaden Åbo hoppas man att det hinner ändras
Kristoffer NöjdPargas, Kimitoön, Raseborg och Hangö hör till vinnarna. Åbo och S:t Karins kyrkliga samfällighet hör till förlorarna.
Så ser det ut när Evangelisk-lutherska kyrkan ska reformera fördelningen av det statliga stöd som församlingarna får för att sköta begravningar, folkbokföring och gamla kyrkobyggnader.
I dag fördelas pengarna helt enkelt enligt invånarantalet.
Nu vill kyrkan hitta en modell som bättre motsvarar de kostnader som kyrkan har för att sköta sina lagstadgade förpliktelser.
Åboland och Västnyland vinnare
En arbetsgrupp har därför tagit fram två modeller som förslag.
Den ena modellen skulle fördela statsstödet till församlingarna enligt antalet avlidna och begravda de senaste åren samt antalet historiska kyrkobyggnader som församlingen eller samfälligheten har.
Den andra modellen fungerar på liknande sätt, men skiljer sig genom att den fortfarande också beaktar invånarantalet på församlingens eller samfällighetens område.
I reda pengar är slutresultaten av de två förslagen jämförbara.
Bland vinnarna finns Pargas och Kimitoön som båda skulle för över 200 000 euro mer per år, och Raseborg som får över 300 000 euro mer än i dag. Även Hangös kyrkliga samfällighet får nästan 100 000 euro mer i bägge modellerna.
Procentuellt handlar det ofta om rejäla ökningar. För Kimitoöns del är det nästan tre gånger mer pengar än man får nu.
Bland landets allra största vinnare finns Salo. Där kan stödet hoppa från cirka 1,1 miljoner euro till över 1,7 miljoner.
Susanna LandorFörlorarna finns i stora städer
De stora förlorarna är framförallt huvudstadsregionens samfälligheter.
Men även Åbo och S:t Karins kyrkliga samfällighets stöd skulle minska med cirka 700 000 euro per år och landa på ungefär 4,1 miljoner euro. Förvaltnings- och ekonomidirektör Timo Laakso vid Åbo och S:t Karins kyrkliga samfällighet säger till ÅU att det är ett betydande bortfall för samfälligheten, vars totalbudget ligger på drygt 40 miljoner euro per år.
Samtidigt konstaterar han att en bakgrund till reformen är problemet att en församlings begravningskostnader inte endast är kopplade till invånarantalet.
– Folk flyttar till tillväxtcentra men vill ofta begravas på den ort där de har sina rötter, ibland flera generationer tillbaka. Jag förstår att kostnaderna för att sköta begravningar kan bli höga på utflyttningsorter, säger Laakso.
Men han hoppas ändå att Kyrkomötet på hösten väljer en modell där man fortfarande också beaktar församlingarnas invånarantal. Tillväxtcentra som Åbo måste nämligen göra investeringar i sina begravningsplatser för framtiden, och det borde synas i stödet menar Timo Laakso.
Jean LindénAlla kyrkor inte jämförbara
De föreslagna fördelningsmodellerna beaktar också hur många så kallade kulturarvsobjekt som församlingarna har och sköter. Det handlar i praktiken om gamla kyrkor, klockstaplar, begravningskapell och gravkapell.
Enligt de föreslagna modellerna skulle man helt enkelt räkna hur många sådana byggnader en församling har, låt vara med viss viktkoefficient. En kyrka är värd två klockstaplar och så vidare.
Timo Laakso säger att ett problem är att man inte beaktar att till exempel kyrkor kan skilja sig mycket från varandra.
– Åbo domkyrka är inte jämförbar med en mindre kyrka på landsbygden. Förslaget borde beakta de verkliga kostnaderna för skötseln av byggnaderna genom att beakta hur stora de är. Det har jag också kommenterat.
Laakso tillägger, mer allmänt, att det stora problemet är att statsstödet till kyrkan för gravskötseln och vården av kulturarvet inte räcker till. Stödet är indexbundet men har de senaste åren inte ökat i takt med den verkliga kostnadsutvecklingen.
Stödet sackar efter
Samma sak konstaterar den arbetsgrupp som funderat på reformen. I sin rapport skriver de att den statliga finansieringen visserligen från början är avsedd att täcka endast cirka 80 procent av kyrkans kostnader.
– I och med indexbromsen blir finansieringens täckningsgrad under åren 2024–2027 dock betydligt lägre, heter det i rapporten.
I tidningen Kyrkpressen, som i en färsk artikel behandlar hur reformen påverkar församlingar i Svenskfinland, påpekas samtidigt att de bidrag som Kyrkostyrelsen hittills fördelat för särskilda budgeterade renoveringar och reparationer fortfarande skulle fördelas utöver det vanliga stödet.
Kyrkomötet fattar alltså beslut om reformen på hösten. Tanken är att den träder i kraft nästa år.
Vinnare & förlorare
Bland vinnarna:
- Pargas: 207 000 euro mer (totalt 517 000 euro).
- Kimitoön: 229 000 euro mer (totalt 365 000 euro).
- Raseborg: 292 000 euro mer (totalt 856 000 euro).
- Hangö: 81 000 euro mer (totalt 245 000 euro).
Bland förlorarna:
- Åbo & S:t Karins: 664 000 euro mindre (totalt ca 4,1 miljoner euro).
- Helsingfors kyrkliga samfällighet: 3,6 miljoner euro mindre (totalt ca 9,9 miljoner euro).
- Esbos kyrkliga samfällighet: 3 miljoner euro mindre (totalt cirka 3,1 miljoner euro).
Detta visar siffrorna ovan:
- Sifforna visar förändringen i stödet samt den summa som skulle delas ut om reformen redan gällde detta år.
- Siffrorna är räknade enligt den modell där stödet skulle beräknas enligt invånarantal (vikt 15 %), kulturarv (15 %), antalet avlidna de senaste 5 åren (35 %) samt antalet begravningar (35 %).
Källa: ”Förnyandet av fördelningsgrunderna för statlig finansiering”
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.