Riksdagens stora utskott stöder statsrådets linje då det gäller EU:s planerade återhämtningsfond för EU-länder som drabbats hårdast av coronavirusepidemin.
Fonden går lös på 750 miljarder och går under namnet Next Generation EU. Utskottet blev klart med sitt utlåtande på fredag eftermiddag.
— Det innebär att stora utskottet stöder Finlands fortsatta förhandlingar om stödpaketet, men eftersom förhandlingarna är i början kommer utskottet att precisera sin hållning framöver, säger stora utskottets ordförande Satu Hassi (Gröna).
För att finansiera fonden kommer EU att ta lån i sitt eget namn, vilket i praktiken innebär i medlemsländernas namn.
Enligt planen ska pengarna sedan delas ut till medlemsländerna i form av direkta stöd och lån. De direkta stöden ska uppgå till 500 miljarder och lånen till 250 miljarder.
— Det här paketet har brett stöd i EU:s medlemsländer, men paketets storlek, i vilken mån det kan finansieras genom lån, och vad som är förslagets juridiska grund är centrala frågor som måste diskuteras vidare, säger Hassi.

Mindre direkta stöd

Enligt kommissionens förslag ska fonden kunna bevilja finansiering i fyra år, fram till 2024.
Återbetalningen av den finansiering som består av lån skulle inledas sju år senare och pågå i trettio år. Det innebär att medlemsländernas ekonomiska ansvar för fonden skulle sträcka sig ända till 2058.
Enligt statsrådets uträkningar skulle fonden kosta Finland kring 8,5 miljarder euro under sin hela livslängd. Kostnaderna skulle bestå av förhöjda medlemsavgifter till EU och räntor. De förhöjda medlemsavgifterna ska användas för att betala tillbaka de lån som EU skulle ta.
Ett av problemen med fonden är att den skulle ändra på EU:s princip om att alla medlemsländer ansvarar för sin egen finanspolitik. Fonden skulle överflytta en del av ansvaret till Bryssel, vilket strider mot Finlands nuvarande linje.
— Regeringens linje är att andelen direkta stöd bör minskas. Förhållandet mellan direkta stöd och lån är det som väckt mest diskussion i riksdagen. Det är också oklart om EU:s grundfördrag tillåter att EU tar lån för att dela ut direkta stöd, säger Hassi.

Finland drar nytta

Enligt stora utskottet skulle Finland ha nytta av den gemensamma fonden, även om Finland skulle bli nettobetalare.
Nyttan skulle komma av att fonden skulle stöda Finlands exportmarknad. Hela 60 procent av Finlands export går till EU-länder.
— Finland är ett exportdrivet land. Det är viktigt att vi lyckas undvika att vår europeiska exportmarknad kraschar. Det skulle vara illa för Finlands ekonomi, säger Hassi.
Stora utskottet anser att den gemensamma återhämtningsfonden inte innebär att EU tar ett steg mot federalism. I stället är det fråga om en tillfällig åtgärd under exceptionella omständigheter.
— Jag anser att det påståendet är mera av ett politiskt slagord. Jag anser att det finns ett konkret behov av att göra det här tillsammans och att det leder till ett bättre resultat än om enskilda medlemsländer agerar för sig själva.

Oppositionen kritisk

Frågan om återhämtningsfonden har väckt kritik hos oppositionen.
Samlingspartiet har efterlyst klara villkor och kriterier för att få stödet redan tidigare. Kristdemokraterna har också haft en avog inställning till kommissionens förslag. Detsamma gäller Sannfinländarna.
— Sannfinländarna föreslog att Finland inte går vidare med förhandlingarna. Hela paketet strider mot Finlands intressen och det går inte att ändra på det, säger stora utskottets vice ordförande Jani Mäkelä (Sannf).
Han köper inte Satu Hassis resonemang om att den gemensamma återhämtningsfonden inte är ett steg mot en europeisk förbundsstat.
— Det att stater har eller går i borgen för gemensamma skulder har följder för deras ekonomiska suveränitet.