Stor solkraftspark utreds i Karis – därför är solenergi lockande men kinkigt för markägare
Allt fler jordbrukare kontaktas av företag som vill utnyttja deras åkermark för solenergiproduktion. Det kan vara ett lockande alternativ för markägaren men det finns saker att beakta. Dessutom är det inte sagt att alla gillar placeringen. Den problematiken finns i Karis.
Vid Läppträsket i Karis vill företaget Neon Renewables Finland Oy bygga en solkraftspark och ett energilager. Det handlar om ett område på över 80 hektar som sträcker sig över fyra privata fastigheter söder om riksväg 25 och på båda sidorna om Huskvarnsvägen. Det är i huvudsak fråga om åkermark men också en del träd måste röjas bort om projektet förverkligas.
Natur och historia under paneler?
ÅU har tidigare skrivit om Läppträsksområdets kulturhistoriska värde. Flera utgrävningar har gjorts i trakten och man har hittat fynd som tros härstamma från järnåldern.
Att en stor del av området nu ska täckas med solpaneler faller inte alla i smaken. Bland andra Karis hembygdsförening ogillar planerna som kungjordes som begäran om undantagsbeslut på stadens hemsida den 20 juni. Utlåtanden kunde ges till och med den 3 juli.
På föreningens Facebooksida skriver man att ingen hänsyn tycks tas till att detta område är viktigt för invånarna som ett rekreationsområde i anknytning till Läppträsket. Man frågar sig också hur mycket av områdets förhistoria som fortfarande är oupptäckt.
Pojobon Jouni Stordell, före detta miljöinspektör och aktiv i Raseborgs natur, är också skeptisk.
– Rätt projekt på fel plats. Det kunde hellre förverkligas som projekt av stadens energiverk på en annan plats, tycker han.
Neon Renewables anhåller separat om avgörande av planeringsbehov och om bygglov.
De ersättningsnivåer vi hört om är på en helt annan nivå än vad man får om man hyr ut sin åker för matproduktion.
Mats Nylund, SLC
På Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund är detta ett aktuellt tema.
– Hur vanligt det är vet jag inte men det finns företag som planerar både små och stora solkraftsparker som har varit i kontakt med våra medlemmar, säger ordförande Mats Nylund.
Nylund förstår att det är ett lockande alternativ för markägare.
– Det årliga arrendet varierar förstås eftersom det är fråga om fri affärsverksamhet. Men de ersättningsnivåer vi hört om är på en helt annan nivå än vad man får om man hyr ut sin åker för matproduktion. Det är absolut värt att överväga om man får frågan.
Samtidigt uppmanar SLC sina medlemmar att ta hjälp av sakkunniga för att gå igenom kontrakten.
Man har bland annat anlitat Arvolex (tidigare Jordägarnas Värderingscentral Ab) som är en juridisk byrå som ägs av SLC och MTK.
Pipsa Mörn, chefsjurist på Arvolex, konstaterar att det är under arbete på Miljöministeriet men att det för närvarande inte finns någon enhetlig reglering som berör solcellsparker och att avtalen som markägarna erbjuds varierar mellan de olika bolagen.
– Just nu är det förhållandevis fritt att anlägga en solcellspark och till exempel miljökonsekvensbedömning kan förutsättas i enstaka fall, dock behövs den inte alltid ens för solcellsparker i industrianläggningsstorlek.
LÄS OCKSÅ
Caruna: Dessa kommuner är topproducenter av solenergiMycket juridiskt att beakta
Enligt Mörn finns det finns flera olika punkter som markägaren behöver vara observant på då det gäller arrendeavtalet för en solcellspark.
– Det som markägaren kunde fästa särskild uppmärksamhet vid i avtalets formulering är bland annat att kontrollera att inte arrendeavtalet sträcker sig utanför arrendeområdet. Dessa områden bör också ersättas.
– Även parternas namn ska antecknas på avtalet och då ska markägaren vara särskilt observant på att det är mycket svårt att kontrollera kreditupplysningarna för en del av bolagen som utför projekteringar, eftersom de kan vara nybildade och kanske inte ännu inlämnat något bokslut till myndigheterna. Dessa bolag brukar gärna önska fritt överlåtbara avtal som kan säljas vidare när projektet väl kommit i gång.
Avtalen som ingås är oftast långa (20–50 år) och dessa kan som utgångspunkt inte sägas upp att upphöra under avtalstiden.
– Det är även viktigt att skriva in i avtalen när avtalet upphör och att ingen uppsägning behövs för avtalets upphörande. Ibland kan det förekomma automatiska förlängningsklausuler som kan vara knepiga och ofördelaktiga för markägaren.
Markägaren behöver också notera att livsmedelsverket har haft en del synpunkter på hur avtalen ska vara formulerade för att jordbruksstöden ska kunna fortsätta betalas ut om jordbruket delvis fortsätter på området.
Arkiv/Erik SandströmMats Nylund konstaterar att effektivt jordbruk och solenergiproduktion i stor utsträckning utesluter varandra – de får inte plats på samma ställe. Men han påpekar också att en solkraftspark inte gör en åker obrukbar för all framtid utan det är vanligtvis fråga om 30–40 år.
– Det är fråga om lätta konstruktioner som går att ta bort. Solpaneler är relativt låga konstruktioner och förändrar omgivningen på ett ganska snävt område. Men det beror på med vilka ögon man ser på det.
En fråga som ställs i sammanhanget är om man ska använda åkermark för energiproduktion när det behövs mat.
– Ur ett lokalt eller en enskild jordbrukares perspektiv kan det vara en relevant fråga. Men sett ur ett större samhälleligt perspektiv är det fråga om så små arealer att matproduktionen inte påverkas nämnvärt fastän alla solkraftsprojekt skulle förverkligas. Även i dag omvandlas solljus till energi på åkrarna – bara att i annan form.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.