Stor osäkerhet om covid-19 – viktigast är det att öppna skolorna
Överallt läser man coronarelaterade nyheter i form av statistik, antaganden och åsikter. Det gäller att skapa sig en bild av läget på basis av information från olika källor. Ju mera information man försöker hitta, desto flera frågor uppstår.
Skolorna har varit stänga i drygt fyra veckor. Enligt nu gällande beslut hålls skolorna stängda till den 13 maj. Åtgärden att stänga skolorna och övergå till undervisning på distans är dramatisk. Beslutet inverkar stort på många familjers vardag. Det är svårt att hitta positiva effekter av stängningen av skolorna.
Undervisningsminister Li Andersson tog tidigare under veckan ställning till skolornas öppning, då hon kommenterade frågan under riksdagens frågetimme. Enligt Andersson ska man eventuellt redan innan valborg ta ställning till om skolorna kan öppnas.
Minister Andersson motiverar en möjlig öppning av skolorna med att det är viktigt med tanke på barnens välmående och social rättvisa. Andersson har rätt.
Öppna skolorna så snabbt som möjligt, helst redan i maj. Det är förstås viktigt att beakta hälsomyndigheternas syn på saken och bedöma riskerna som en öppning av skolorna medför, men det finns också risker med att vänta för länge. Skolan är inte bara ett ställe där man lär sig läsa och skriva, i skolan lär man sig grunderna för livet.
Beslutet att öppna skolorna måste fattas i något skede. Det finns inget facit där man kan kolla rätt svar eller rätt tidpunkt. Enligt flera bedömningar kommer smittrisken att finnas kvar länge. Ingenting garanterar att situationen blir bättre av att vänta till hösten, då ett nytt skolår inleds.
Mika Salminen från Institutet för hälsa och välfärd säger till Dagens Nyheter att den medicinska expertisen i Finland och Sverige i huvudsak har samma syn på situationen. Skillnaden mellan länderna finns i politikernas sätt att hantera den. Det mest väsentliga budskapet som Salminen framför i artikeln i Dagens Nyheter är att begränsningarna i Finland inte kan pågå hur länge som helst. Begränsningarna i sig har också negativa effekter på människors liv och hälsa.
Enligt Salminen kan strikta begränsningar, för att utjämna toppen av epidemin, slå tillbaka om begränsningarna hålls i kraft för länge. Då finns risken att viruset slår till med full kraft, när begränsningarna i ett senare skede avslutas. Viruset försvinner inte, trots att Finland har lyckats begränsa spridningen. En andra våg av epidemin kan få ödesdigra effekter och kraften av den andra vågen kan motsvara en situation där man inte alls skulle ha infört begränsningar, säger Salminen.
Begränsningarna handlar inte bara om skolor och barnens välmående. Enligt finansministeriet krymper Finlands ekonomi med 5,5 procent i år. De ekonomiska konsekvenserna är direkt kopplade till hur länge restriktionerna är i kraft. Enligt vissa bedömningar klarar landets ekonomi och flera företag av en period med stängningar på högst tre månader. Hur länge anser regeringen att det finns ekonomiska möjligheter att hålla samhället stängt?
Det är ingen enkel uppgift att göra avvägningar om hur Finland stegvis ska minska på begränsningarna. Inte ens regeringen kan göra annat än riskbedömningar och sedan fatta beslut utgående från dem. När situationen har normaliserat sig kommer vi att uppleva efterklokhetens blomstringstid. Det kommer trots detta att vara viktigt att göra grundliga utvärderingar, endast då kan man ta lärdom och utnyttja kunskapen då följande epidemi dyker upp.
Om skolorna öppnas innan sommaren återstår att se och det är i sista hand ett politiskt beslut. Beslutet kommer inte att kunna fattas med stöd av fakta. Beslutet kommer att fattas utgående från en riskbedömning som innehåller många osäkra element.
Om de övriga nordiska länderna, som stängt sina skolor, nu stegvis öppnar dem, skulle det vara märkligt om Finland väljer att hålla dem stängda. Helt omöjligt är det inte att Finland väljer annorlunda. Vi finländare verkar helt klart mera betagna över regler och restriktioner än våra nordiska grannar.
Skolan utgör grunden för det finländska samhället. Så länge skolorna är stängda, är också samhället stängt.
Vi talar nu om drygt två veckor som är kvar innan sommarlovet börjar. Det är 12 skoldagar. Vitsorden måste vara klara i några kommuner innan datumet 14.5. kommer. Om man tänker på undervisningen, de sista två veckorna är sådana veckor då man gör utflykter, har olika evenemang,håller konserter i skolan osv. Lönar det verkligen sig att öppna skolorna för den här verksamhetens skull? Inlärningsresultaten blir inte ett dugg sämre om man inte gör så.
Det finns nog många positiva saker att hitta med att skolan sköts på distans, de är ju inte stängda som ledaren påstår.
Distansundervisningen har tvingat lärarna att börja använda digitala medel på helt annat sätt, och det är framtidens utveckling. Arbetslivet idag var redan före Coronatiderna väldigt digital och distansmötesbetonad, det har den varit redan i över 10år, och ökar ytterligare. Bra att även skolvärlden kommer med i denna utveckling. Kommunerna har haltat efter enormt mycket på denna punkt.
En annan fördel som uppstått är att familjer nu har kunnat umgås med sina barn på ett helt annat sätt. Man skulle hoppas framtiden även kunde innehålla möjlighet för att periodvis ha distansundervisning, så att familjer vars föräldrar även jobbar distans kunde ha bästa möjligheterna för att kunna leva med detta. Världen kommer ju att förändras, snabbt resande av och an kan komma att bli att man har längre vistelser utomlands istället, och då borde även skolorna fortsätta hänga med på distans. Tekniken hindrar inte detta.
Undervisningen kunde alltså ta modell av yrkeslivet, man har enbart face to face möten med tillhörande resande enbart då det ger uppenbar fördel jämfört med distansmöte. En blandning är alltså det mest fördelaktiga har företagsvärlden redan länge vetat. Varför inte i skolvärlden nu ta lärdom.
Simola kunde försöka hitta positiva effekter med att stänga skolorna före han uttalar sig, det är inte svårt. En positiv effekt är att spridningen av COVID-19 bromsas. En annan positiv effekt är att eleverna nu lär sig arbetsmetoder som i stor utsträckning används i arbetslivet. Dessutom är det en kraschkurs i att ta ansvar. Det är lärdomar för livet. Eftersom osäkerheten kring COVID-19 är stort är det bättre att ta det säkra före det osäkra. Efter flera veckors distansarbete ger inte läsårets sista veckor som närundervisning så mycket mervärde, stora folksamlingar ska ju ändå undvikas, så håll skolorna stängda fram till sommarlovet och så kollar vi läget på hösten.