Stor oenighet när regeringens vårdreform framskrider i riksdagen – här är argumenten för och emot
Riksdagen debatterade vårdreformen på onsdagen efter att social- och hälsovårdsutskottet blev klar med sitt betänkande.
Vårdreformen är en långkörare inom finländsk politik, men den nuvarande regeringens förslag tog ett stort steg framåt i maj då grundlagsutskottet ansåg att beredningen kan fortsätta.
I debatten för och emot vårdreformen finns olika nyanser. Inom oppositionen har till exempel Samlingspartiet intagit ståndpunkten att ingen vårdreform behövs över huvud taget, medan Sannfinländarna anser att reformen inte kommer att nå målsättningarna.
Regeringspartierna försvarar sin reform. Men också inom regeringen har exempelvis fördelningen av pengar beskrivits som en kompromiss.
Argument för vårdreformen
Målet med reformen är att garantera jämlik och snabb tillgång till vård i hela landet.
— Vårt nuvarande splittrade system garanterar inte finländarnas rätt till vård på lika villkor, säger Heidi Viljanen (SDP).
En central del av reformen är också att hantera de ökande vårdkostnaderna då befolkningen blir äldre.
— Vårdreformen behövs då befolkningen blir äldre, också med tanke på kommande generationer, säger Veronica Rehn Kivi (SFP).
Omstridda argument
En stor del av riksdagens debatt kretsade kring totalt motsatta syner på vad reformen kommer att leda till. Kostnaderna är till exempel en sådan fråga. Enligt oppositionen ökar kostnaderna och enligt regeringen begränsas de.
— Finansieringen är det största problemet. Det saknas en mekanism för att begränsa de ökande kostnaderna, säger Sari Essayah (KD).
På kort sikt skjuter regeringen till ytterligare finansiering och därmed ökar kostnaderna. Oppositionen argumenterar för att vårdområdena indirekt uppmuntras att öka utgifterna också på lång sikt.
Kommunminister Sirpa Paatero (SDP) säger ändå att statsandelarna begränsas genom ett liknande system som det som gäller för kommunerna.
— Beslutsfattarna i områdena väljs demokratiskt och jag vet inte vem som väljer beslutsfattare som både slösar pengar och sparkar anställda, säger Paatero.
Oppositionen argumenterade också för att pengarna går till förvaltningen i stället för att läggas på själva vården. De nya vårdområdena beskrivs som en onödig förvaltningsnivå mellan kommunerna och staten. Regeringens motargument är att förvaltningen förenklas då vården ordnas av omkring 20 områden i stället för omkring 300.
Framför allt Samlingspartiet kritiserar vårdreformen och anser att den leder till sämre vård och längre köer. Representanterna för regeringspartierna är av motsatt åsikt.
Argument mot reformen
Vårdreformen har stött på kritik i de stora städerna, speciellt i Nyland, med Helsingfors i spetsen. En stor del av kritiken handlar om att kostnaderna jämnas ut så att rikare områden betalar mer.
— Reformen fråntar städerna förutsättningarna att trygga den grundläggande servicen, säger Mia Laiho (Saml).
Enligt regeringen ökar också städernas finansiering, eftersom finansieringen ökar överallt. Om målet däremot är att minska kostnaderna på lång sikt så bygger modellen ändå på att de rikare områdena betalar mer.
En skillnad jämfört med det föregående vårdreformförslaget är att vården i tillräckligt hög grad ska arrangeras offentligt. Den här begränsningen kan påverka privata aktörer och väcker kritik framför allt inom Samlingspartiet.
— Kostnaderna ökar när de privata aktörerna och tredje sektorn begränsas, säger Anna-Kaisa Ikonen (Saml).
I förslaget finns till och med en möjlighet att häva kontrakt om i kommuner som redan har hunnit privatisera vården. Vänsterpartierna i regeringen ser däremot begränsandet av privata aktörer som någonting positivt.
Vårdreformens tidtabell får också kritik. Målet är att vårdområdena ska ta över vården år 2023, men inom kommunerna finns oro för att tiden inte räcker till för förberedelserna.
Efter reformen planeras val så att finländarna får välja sina representanter till vårdlandskapen. Sannfinländarnas riksdagsledamot Ville Tavio kritiserar ytterligare val.
— Finländarna vill inte ha fler val, samtidigt som politikerna inte hinner med annat än att göra kampanj. Om det ändå blir landskapsval så skulle det vara naturligt att hålla det samtidigt som kommunalvalet, säger Tavio.
Erik Sandström/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.