Carina Holm 20.03.2019 04:07

I början av förra veckan stoppade polisen en personbil där den manliga chauffören misstänktes för rattfylleri på Mariegatan i centrala Åbo.
Det var vardag och klockan var 9.50 på förmiddagen.
Vid Mariegatan ligger bland annat också Cygnaeus skola med flera hundra barn i lågstadieåldern.
Ett narkotikasnabbtest visade att chauffören hade använt lugnande medel.
Mannen misstänks bland annat för narkotikabrott och han försattes i tillfälligt körförbud.
Den gången skedde det ingen olycka, men dödsolyckor där en drogpåverkad förare är inblandad blir allt vanligare i den finländska trafiken.
I var tredje dödsolycka i trafiken är föraren påverkad. Det visar en färsk rapport från Institutet för olycksinformation, OTI.
En snabb sökning i ÅU:s webbarkiv visar att också i början av mars var en narkotikapåverkad förare ute och körde, då hen blev stoppad på Suikkilavägen i Åbo.
Den gången handlade det om en förare som var påverkad av cannabis och som för femte gången inom ett år blev fast för att köra bil trots avsaknaden av körkort.
Också i januari stoppades en cannabispåverkad förare som för tionde gången inom ett år blev fast för att ha kört utan körkort.
Också ett par gånger tidigare hade föraren varit påverkad bakom ratten.
Notiserna om grovt rattfylleri är ännu vanligare.
Samtidigt är de här fallen bara toppen av ett ohyggligt isberg, eftersom långt ifrån alla förare som kör påverkade blir fast.
Men en drog-, alkohol- eller läkemedelspåverkad förare leker inte bara med sitt eget liv, utan också med andras.
Enligt Institutet för olycksinformation, OTI, skedde över trehundra dödsolyckor i trafiken under åren 2013–2017 där en påverkad förare var inblandad.
De drogrelaterade dödsolyckorna var tjugo fler under den här tidsperioden jämfört med föregående femårsperiod under åren 2008–2012.
Sammanlagt dog 340 personer i trafikolyckor förorsakade av en påverkad förare under åren 2013–2017.
Av dödsoffren var 261 den drogpåverkade föraren, medan 63 av de som omkom hade åkt som passagerare i den påverkade förarens bil.
Men sexton personer som omkom fanns i ett annat fordon och råkade bara bli den påverkades offer.
Dessutom dog fyra fotgängare och två cyklister under de här åren efter att ha blivit påkörda av en påverkad förare.
Under den här tidsperioden förorsakade en förare som åtminstone var påverkad av alkohol 222 av dödsfallen.
De flesta överskred gränsen för grovt rattfylleri på 1,2 promille.
En del var också blandmissbrukare.
Medan dödsolyckor förorsakade av alkoholpåverkade chaufförer ofta inträffar under sommarnätter och veckoslut är det enligt Institutet för olycksinformation svårare att rita upp en lika typisk bild av olyckor med drogpåverkade chaufförer inblandade.
Narkotikapåverkade personer kör oftare bil också på vardagar och medan det i fallet med en alkoholpåverkad förare ofta handlar om singelolyckor är det vanligare att en drogpåverkad förare kolliderar med en annan bil.
Att över trehundra personer under en femårsperiod dör i trafiken på grund av påverkade förare är alldeles för många.
Varje dödsfall leder till ringar på vattnet.
Det finns föräldrar och syskon som drabbas, det finns sambor, flickvänner, fruar och partners, det finns barn, vänner, grannar och andra som berörs för resten av sina liv.
Det finns människor som bara råkar köra på fel ställe just den gången då kollisionen är ett faktum.
Institutet för olycksinformation kommer med några åtgärdsförslag för att minska dödsfallen som påverkade förare förorsakar i trafiken i sin rapport.
Eller snarare åtgärdskrav.
Hit hör alkolås och en effektivare trafikövervakning.
Det kräver resurser.
Också missbrukarvården bör utvecklas och mer forskning om läkemedelspåverkan på körförmågan behövs.
Det är åtgärder som kommande beslutsfattare bör ta på allvar.
Varken barn eller vuxna i trafiken ska behöva vara rädda för att medtrafikanterna är påverkade av något som gör att de inte alls borde sitta bakom ratten.
 

Carina Holm
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln