Stinkande diken ska bort, Ersby får kommunalt vatten och avlopp
Längs med Skärgårdsvägen. Linjedragningen av kommunalt vatten och avlopp har, sett från Pargas centrums håll, passerat stenullsfabriken Paroc och närmar sig Ersby. Själva byn nås i sommar. Foto: Anja Kuusisto
Att Ersby, som endast ligger tre–fyra kilometer från Pargas centrum västerut längs med Skärgårdsvägen inte har haft kommunalt vatten och avlopp – trots att flera andra bostadsområden på samma geografiska avstånd från centrum har det – förklaras av det är en gammal by med många hus byggda under förra delen av förra sekelskiftet.
Aktuell har frågan nog varit redan för ett decennium sedan, men då begravdes tanken. Sedan någon vecka tillbaka är byggandet igång, med miljöcentralen vid NTM-centralen som en pådrivare.
Glad Ersbybo
– Det är en stor och glädjande sak, säger Hanna Aarrekorpi, vars familj har bott i Ersby sedan 2004. Många hushåll här har dålig kvalité på vattnet ur de egna brunnarna.
– Genom vår tomt går ett avrinningsdike som luktar, ett uppsamlingsdike från många gårdar, så vi är mer än glada.
Aarrekorpis hör till dem som de facto inte ens skulle vara tvungna ansluta sig till vattennätet, då de enbart har torrdass. Men de hör till dem som applåderar vatten- och avloppsdragningen, med tanke på miljön.
– Anslutningsavgiften är en jättestor summa pengar. Men det är något vi betalar för miljöns skull. Varje fastighet borde ansluta sig, säger Hanna Aarrekorpi.
24 hushåll ansluts
Precis varje hushåll gör det inte, men 24 hushåll finns på stadens vattentjänstingenjörs Marko Rusis lista.
– Det är ungefär en handfull fastigheter som inte ansluts, ägarna har då hänvisat till att huset är i sommarstugebruk eller något liknande, säger Rusi.
Projektet med att dra vatten och avlopp till Ersby är Pargas vattentjänsters överlägset största arbete 2018. Projektet hade planeringspengar i stadens budget för ifjol, och planeringsofferten togs hem av företaget SKT Finland (SKT står för skandinavisk kommunalteknik).
Pargas vattentjänstingenjör Marko Rusi och entreprenören Joakim Jahnsson (th), vars firma sköter sprängningsarbeten.
Nystadsfirma huvudentreprenör
Byggofferten vanns av Nystadsfirman Maarakennus Viitanen, som har mycket erfarenhet av liknande jobb och nu närmare ett tiotal anställda för projektet i Pargas.
När ÅU med Rusi besöker byggplatsen träffar vi också Pargasbon Joakim Jahnsson, vars firma anlitas för sprängningsarbeten. Dem har det blivit mer än beräknat av.
– Här har man varit tvungen att spränga nästan hälften mer i kubik än planerat redan nu, och det kommer att göra att helhetsbudgeten på 700 000 för projektet överskrids, säger Rusi.
NTM-centralen stöder mer än vanligt
Närings-, trafik- och miljöcentralen stöder projektet med 30 procent, vilket är ovanligt mycket, vanligen brukar centralens andel ligga kring tio procent. Man är angelägen om att Ersby ska höra till det kommunala vatten- och avloppsnätet.
– Att ansluta sig till kommunalt vatten och avlopp betyder också stora utgifter för de privata hushållen, och många i byn är lite på äldre sidan, säger Rusi. Att så många vill ansluta sig tror jag handlar om att de på riktigt vill ha bättre vatten och en renare närmiljö, och att de inser att det har en betydelse för värdet på fastigheten.
Joakim Jahnsson förbereder ett sprängningsjobb.
Ersbys kommunala vattenanslutning
- Linjedragningen är 3,5 km och pågår som bäst intill Skärgårdsvägen.
- Den uppskattade sprängningsmassan var 380 kubik, men blir större.
- Projektbudget 700 000 euro, av vilket NTM-centralen står för 30 procent.
- För privata hushåll i Ersby är anslutningsavgiften 7440 euro, i det ingår också en pumpanläggning för varje hushåll.
- Underhållet av pumpanläggningen sköter staden om, fastighetsägaren står för anläggningens elförbrukning.
- I november 2018 ska det vara klart.
Det är ju bra att Ersby får kommunalteknik. Grattis till det. En stor satsning för staden att ansluta 24 fastigheter. En tid sen ordnades ett möte för att grunda ett vattenandelslag i Muddais. Här finns ju en hel del fastigheter utanför stadens kommunalteknik. Staden är ju också en stor markägare i Muddais och Muddais kunde vara ett framtida boende område typ Ljusudda eller Vepostranden. Representater för staden deltog. Trots antalet potentiella fastigheter var anslutningskostnaderna höga så en fråga ställdes till stadens representant om staden kunde deltaga i projektet på ett eller annat sätt. Svaret var att Muddais inte var intressant varken kortsiktigteller långsiktigt. Intressant. Om det inte finns intresse för området så varför köpa upp mark där. Staden har ju dessutom dragit matningsledningen för inkommande vatten genom Muddais området. Man kunde ju samtidigt satt ner rör för en huvudlinje för kommunaltekniken. Men dethär är ju Pargas, intersset för att uveckla Pargas Pargas finns inte.