Förflytta dig till innehållet

Stiftelsen Bensow börjar ge stöd till unga i Åbo

Förebyggande hjälp. Stiftelsen Bensow hoppas att stödpersonsverksamheten ska ge många unga de stöd de behöver. Arkivbild: Folke Pahlman.


I augusti inleder Åbo stad ett samarbete med Stiftelsen Bensow kring en stödpersonsverksamhet.
– Stödpersonsverksamheten skall vara ett lågtröskelstöd. Det är en volontärverksamhet där de som ställer upp som stödpersoner är frivilliga och inte erhåller någon lön, säger Maj Estlander som är heltidsanställd för att leda projektet fram till år 2020.

För dem som har det jobbigt

Stiftelsen Bensow vill rikta stödpersonsverksamheten till barn och unga i den grundläggande utbildningen och andra stadiets utbildning. Det rör sig därmed om de i åldern 12–18 år och som av olika orsaker har det jobbigt.
Den unga kan vara i behov av en stödperson om hen till exempel lider av ångest, depression eller ensamhet, är utsatt för mobbning, har lindriga neuropsykiatriska svårigheter eller om familjen går igenom en kris såsom skilsmässa eller sjukdom.
Stödpersonen kan lindra effekterna och symptomen av de olika tillstånden genom att bara finnas där, men fungerar inte som terapeut.
– Vi erbjuder det här stödet för de unga som på ett eller annat sätt går igenom en svår period eller som behöver lite extra stöd på det sociala planet, förklarar Estlander.

Finnas till som lyssnande öra

Estlander påpekar att stödpersonsverksamheten inte på något sätt ersätter annan vård eller service som barnet eventuellt kan vara i behov av.
Om barnets mående eller situation kräver barnskyddsinsatser eller specialsjukvård behöver barnet få det innan eller under tiden stödrelationen pågår.
Verksamheten är alltså uttryckligen ämnad för dem som har svårt att finna sin plats i sociala sammanhang, men som inte heller behöver specialservice för olika former av funktionsvariation.
Stödpersonernas uppgift är enbart att finnas till som en extra vuxen.
– Verksamheten sker bara på fritiden, så den ska fungera som stöd utöver skolan. Stödpersonerna kanske också avlastar föräldrarna lite genom att finnas till som umgänge och lyssnande öra, säger hon.

Social utsatthet. Stödpersonerna kan bland annat finnas till hjälp för att träna upp de sociala färdigheterna. Arkivbild: Carina Holm.

Kräver ingen specialutbildning

Stiftelsen Bensow ställer inga krav på att stödpersonerna måste ha någon särskild utbildning på förhand.
– Det enda vi förutsätter är att man ska ha livet i balans, må bra och kan erbjuda sin tid. Sedan är det upp till stödparen själva hur ofta de väljer att träffas, men stödpersonen förbinder sig till att träffas minst två gånger i månaden, säger Maj Estlander.
En två dagar lång utbildning för uppdraget och professionell arbetshandledning får stödpersonerna genom Stiftelsen Bensow. Där går de bland annat igenom vad konceptet innebär och hur man är uppmärksam på barnens behov
– Det är viktigt att komma ihåg att det trots allt är fråga om volontärer, så ett alltför stort ansvar kan man inte lägga på dem, menar Estlander.

Verksamheten inget tvång

Åbo stad hjälper till genom att se till att elevvården i skolorna står i närkontakt med stödpersonsverksamheten.
– Vi ser till att informera och sammanföra, säger Liliane Kjellman, stadens direktör vid svenskspråkig fostran och undervisning.
Enligt Kjellman ligger ett sådant här samarbete i tiden och hon menar att offentliga sektorn behöver partners i tredje sektorn.
Kjellman poängterar också att verksamheten är fullständigt frivillig. Elevvården kan meddela vårdnadshavarna om att servicen finns, men inga beslut tas utan hela familjens medgivande.
– Jag hoppas ändå att de som är i behov får något ut av det här, mer än det som vi själva kan ge, säger hon.

Stort behov av frivilliga

Maj Estlander betonar också att stödrelationen kan inledas om barnet själv vill och med vårdnadshavarnas tillstånd.
Det är inte heller garanterat att alla som ansöker genast får en stödperson, utan det är helt och hållet beroende av hur många volontärer som finns till hands.
Det är en professionell, såsom skolhälsovårdaren eller skolkuratorn, som gör bedömningen om huruvida en stödperson är det mest optimala stödet för en elev, och sedan görs ansökan tillsammans med barnet och vårdnadshavarna.
– Den största utmaningen just nu är att få ihop tillräckligt med frivilliga. Det finns ett stort behov och det skulle vara fantastiskt om många sökte sig till oss, säger hon.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter