Byggnaden där enheten finns i Statsrådets komplex är minst lika maffig på insidan som på utsidan. I flera stora salar med en imponerande takhöjd står översättarnas bord åtskilda med rumsdelare. Väggarna är vinröda och varje detalj i rummet är utsmidd med precision. På andra sidan skira, vita gardiner brer Senatstorget ut sig.

Nina Nissas, specialsakkunnig i författningsöversättning, har precis satt i gång med dagens arbete. Det här är kvinnan som översatte många av lagarna till svenska i rasande takt när coronaepidemin slog till i mitten av mars.

När Nylandsgränsen stängdes var hon en av dem som satt och plitade långt in på natten.

— Jag får nästan kalla kårar när jag tänker på det.

Bedövande trötthet

Det blev undantagstillstånd i landet och översättningsenheten fick tillämpa den beredskapsplan den hade inför kristider.

Mängden arbete sköt i höjden nästan under en natt. Lagar som förr översattes på två, tre veckor skulle nu bli färdiga på några dagar. Pressmeddelandena skulle bli klara i ilfart. För att klara av takten började översättarna samarbeta intensivt över enhetsgränserna.

Enheten övergick till skiftesarbete så att någon var på plats nästan dygnet runt för att kunna avverka regeringspropositionerna som ofta kom in sent på kvällen.

Den snäva tidsramen förutsatte att översättarna ställde upp på kvällar och veckoslut och såhär i efterhand undrar översättarna hur de klarade av den hårda arbetstakten.

De slutade aldrig leverera.

— Det är ett litet underverk, säger Katarina Petrell som leder svenska språkenheten.

Susanna Karjalainen som är gruppchef för författningsöversättarna beskriver den mest intensiva perioden som extrem. Samtidigt fick samarbetet helt nya nivåer när flera översättare satte sig ner kring samma brådskande proposition.

Arbetet som vanligtvis utförs på kontoret med hjälp av två stora skärmar gjordes nu hemifrån. Man kunde inte riskera att det samhällsbärande arbetet hotas av smitta.

— Det blev tungt med isoleringen och det eviga övertidsarbetet, säger Nina Nissas.

Alla blev trötta, men de hade inget val. Grundlagen förutsätter att regeringspropositionerna överlämnas till riksdagen både på finska och på svenska.

Susanna Karjalainen var ibland orolig över hur de anställda skulle orka, speciellt om situationen drog ut. Katarina Petrell beskriver en trötthet som gick in i märg och ben.

— Alla gav järnet men tröttheten kändes ibland bedövande.

Ett specifikt arbete

På byrån jobbar 38 översättare varav en del översätter pressmeddelanden och andra aktuella texter från ministerierna, men de flesta översätter författningstexter: lagar, förordningar och regeringspropositioner.

Propositionerna kan inte lämnas över till riksdagen innan de översatts till svenska. För översättarna betyder det mycket arbete.

Behörighetskraven är stränga. Speciellt författningsöversättarna måste sätta in sig i ett stort och komplicerat material och dessutom känna väl till det svenska lagspråket. En regeringsproposition är ofta många hundra sidor lång och arbetet påverkas av riksdagens tidtabell.

Översättarna är förutom språkvetare bland annat jurister, ekonomer och samhällsvetare. Statsrådet är ingen vanlig första arbetsplats eftersom det kräver mycket sakkännedom att kunna handskas med texterna som ofta är krångliga. Det är här karriären kulminerar.

Översättandet av författningar lär man sig bäst i arbetet. Just nu pågår också en kurs som statsrådet ordnar tillsammans med Helsingfors universitet, som ska ge 20 nya författningsöversättare.

— Det är en viktig del av verksamheten att trygga framtida rekryteringsbehov, det är en väldigt liten grupp som kan författningsöversättning, säger Katarina Petrell.

Svenskan viktig

I kristider måste informationen vara speciellt tydlig så människorna kan ta den till sig, säger Corinna Tammenmaa som är enhetschef vid justitieministeriet. Översättningen kräver dessutom en fingertoppskänsla för de behov minoriteter har.

— Coronan har visat hur viktigt det är att vi får information på olika språk.

Också på översättningsenheten i Statsrådet håller man med om detta. Här pågår ett ständigt arbete för att bevara det svenska språkets samhällsbärande status.

Katarina Petrell ser den samhälleliga uppgiften som viktig eftersom den betjänar den enskilda medborgaren. Lagtexter på svenska behövs för att svenskspråkiga ska kunna använda sitt modersmål till exempel i en rättsprocess.

— Alla översättare har insett vilken central roll vi har och hur viktigt vårt jobb är. Det får folk att orka.

När det kändes som tyngst hölls motivationen uppe tack vare det viktiga uppdraget. Alla insåg vilken samhällsbärande funktion deras arbete hade. Då härdade man ut med övertidstimmarna.

— Det kan kännas episkt att vara i händelsernas centrum, säger Susanna Karjalainen som leder författningsöversättarna.

Fortsatt mycket arbete

Till all lycka kom sommaren och översättarna fick, åtminstone delvis, vila ut inför en intensiv höst.

— Jag hade behövt en dubbelt så lång semester, säger Nina Nissas, och skrattar.

Hur hösten artar sig vet ingen, men på översättningsenheten hoppas man nu på att få ta in lite extra arbetskraft för att minska på bördan under resten av regeringsperioden.

Men översättarna bävar inte för att jobba hårt igen när samhället behöver dem.

— Visst skulle jag göra om det. Vi gör det som krävs.

Svenska språkenheten i statsrådets kansli