SPT 16.01.2021 05:00

”Jag tror att medborgarna förstår att vi måste bygga ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart samhälle. Man kommer att förstå anpassningsåtgärderna så länge de är och upplevs som rättvisa.”

Statsminister Sanna Marin (SDP)

När regeringen samlades för att diskutera coronaläget i onsdags var det inte tal om att lätta på restriktionerna. Tvärtom kommer vi att se skärpta rekommendationer när det gäller gränstrafiken. De nya virusvarianterna som upptäckts i Storbritannien och Sydafrika oroar statsminister Sanna Marin (SDP).

— När vi ser på hur viruset spridit sig i Storbritannien och Irland trots rådande restriktioner, ser vi att åtgärderna inte är tillräckliga. Jag är djupt oroad över de problem varianterna kommer att orsaka med tanke på att hålla smittan under kontroll.

Marin sitter vid det välpolerade bordet på Villa Bjälbo med en allvarlig min. Hon säger att den främsta flaskhalsen när det gäller coronavaccinen är att läkemedelsfirmorna inte hinner producera vaccin i den takt som EU-länderna vill ha det.

Enligt hälsomyndigheterna ska alla finländare som vill ha vaccin få det före slutet av året. Redan till sommaren hoppas statsministern att riskgrupperna ska vara skyddade.

Under den senaste veckan har det spekulerats huruvida beredskapslagen behöver införas igen. Marin säger att det inte är läge för det, men att hon inte heller utesluter möjligheten. Tröskeln för att ta lagen i bruk igen är väldigt hög.

— Och den ska också vara hög. Det är en kraftig åtgärd och den måste vara nödvändig för att kontrollera situationen och riskerna, den kan inte tillämpas för säkerhets skull.

Möjliga framtidscenarier kring hur restriktionerna kan komma att påverka samhället och ekonomin visar att det är ändamålsenligt att vara förutseende med restriktionerna.

— Slutsatsen är att det är viktigt med kraftiga åtgärder i ett tidigt skede, och också bra för ekonomin. Det är fråga om människors grundläggande rättigheter, rätten till liv och hälsa. Varje dödsfall är ett för mycket.

Rekordlån i sju tilläggsbudgetar

Under 2020 gjorde regeringen en rekordmängd tillägg till statsbudgeten. När det vanligtvis görs ett par tilläggsbudgetar om året var siffran för 2020 hela sju stycken. Det gjorde att Finansministeriets datasystem fick förnyas eftersom det inte ens var tekniskt möjligt att skriva in så många nya tillägg. Med nya lån på tjugo miljarder euro har regeringen mycket att bita i inför framtiden.

Finansminister Matti Vanhanen (C) sade i höstas att regeringen kommer att införa en stimulerande finanspolitik 2021, varefter det senare kan bli frågan om nedskärningar.

— Vi måste skilja på de kostnader som direkt orsakats av coronaviruset och en stimulerande finanspolitik som ska stödja tillväxten, säger Marin.

Största delen av förra årets tilläggsbudgetar användes till åtgärder direkt kopplade till den akuta krisen. Det handlade om kostnader som ingick i regeringens hybridstrategi att testa, spåra, isolera och behandla. Dessutom gjordes akuta åtgärder inom företagssektorn för att förhindra konkurser och bevara jobb. En del stimulerande åtgärder gjordes också, som att investera i spår- och vägtrafiken.

Tillväxten måste stärkas

Coronakrisen är ändå långt ifrån över och det kommer att behövas ekonomiska stimulansåtgärder inom den närmsta framtiden. Det innebär bland annat en stärkning av efterfrågan på den europeiska marknaden, satsningar på digitalisering och en övergång till ett hållbart samhälle. Det stödpaket som EU godkände i slutet av hösten ser statsminister Marin som en framtidsinvestering.

— Det ger oss en möjlighet att förnya våra ekonomiska strukturer.

Den åldrande befolkningen och sjunkande nativiteten orsakar många prövningar för makthavarna, inte minst vad beträffar finanspolitiken. Strukturella reformer är något som hade funnits på kartan också utan coronakrisen.

— Inom social- och hälsovården kan vi med en förnyelse till exempel minska kostnadsökningen som kommer av den åldrande befolkningen. Samtidigt kan vi göra saker på ett smidigare sätt och stärka medborgarnas hälsa och möjlighet att använda hälsovårdstjänster.

På frågan om stimulanserna kommer att leda till nedskärningar i framtiden säger Marin att det handlar om tre helheter: att stärka tillväxten, strukturella reformer och anpassningsåtgärder.

— Anpassningsåtgärderna kommer först när vi ser en tillväxt i ekonomin. Nedskärningar ska inte göras under en kris eller en lågkonjunktur.

Marin tror att man kommer att föra den diskussionen under den här regeringsperioden, men mycket beror på hur man lyckas parera en ekonomisk kris och få igång tillväxten.

— Det är ju alltid fråga om politiska val, åtgärderna kommer inte givna någonstans ifrån utan bestäms av regeringspartierna och riksdagen.

Om och när det blir dags för nedskärningar kan dessa också göras rättvist, menar Marin. Hon litar på att finländarna är både medvetna och realistiska.

— Jag tror att medborgarna förstår att vi måste bygga ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart samhälle. Man kommer att förstå anpassningsåtgärderna så länge de är och upplevs som rättvisa.

Läroplikten ska höja sysselsättningen

Marins regering har lovat en höjning av sysselsättningen med 80 000 jobb fram till slutet av 2020-talet. Samtidigt har arbetslösheten bland unga skjutit i höjden. I november 2020 var 16,5 procent av ungdomarna mellan 15 och 24 år arbetslösa, en siffra som stigit med 4,7 procentenheter på ett år.

— En stor förklarande faktor är coronan. Många unga jobbar inom de branscher som lidit mest av coronakrisen, som till exempel servicebranschen och resebranschen. Det här kommer att lätta när krisen är över och vi får befolkningen vaccinerad.

Marin säger att en orsak till den långvariga ungdomsarbetslösheten är utbildningsgraden bland unga. Hon hoppas och tror att den utvidgning av läroplikten som regeringen inför kommer att höja sysselsättningsgraden.

— Enligt en beräkning kan den utvidgade läroplikten ge så många som 15 000 nya sysselsatta.

Frida Lönnroos/SPT

Coronakrisen har också slagit hårt mot ungas psykiska hälsa. Distansundervisningen och att inte kunna träffa sina vänner har känts tungt för många barn och ungdomar.

Marin säger att en av regeringens målsättningar är att stärka vårdgarantin så att man får vård inom en vecka. Det här ska också gälla den psykiatriska vården. Inom ramen för tilläggsbudgetarna har pengar riktats till skolorna för att försäkra sig om att eleverna kommer ikapp med utbildningen. Pengar har också riktats till socialvården för att säkerställa fungerande stödtjänster.

Hur har ni lyckats när det gäller de ungas psykiska hälsa?

— Det är för tidigt att säga. Vi har väldigt många utmaningar framför oss. Det här är inget som man kan lösa genom hokuspokus-trick. Att vi varit tvungna att avbryta närundervisningen under våren, och beroende på coronasituationen också på hösten på en del ställen, kommer att ha långtgående effekter på de ungas hälsa, välbefinnande och inlärning.

— Det är troligt att vi kommer att ha en lång stig att vandra innan de här problemen är lösta och alla barn och unga får den hjälp de behöver. Det här är tyvärr ingen snabblöst situation utan vi kommer att behöva systematiska åtgärder under flera års tid så att vi kan lösa de svåra problemen som nu oundvikligen har uppstått.

Demokrati är ett ständigt pågående projekt

”Att man tar till våld mot en politiker eller stör de demokratiska processerna är en oerhört allvarlig sak.”

Statsminister Sanna Marin (SDP)

På tisdagen rapporterade medierna att riksdagsledamoten och tidigare statsministern Juha Sipilä (C) hade blivit attackerad utanför riksdagen i förra veckan. Sipilä sade till MTV att man angripit honom på gatan och att den misstänkta gärningspersonen slagit till honom ”ordentligt”.

I skuggan av händelserna vid den amerikanska kongressbyggnaden i Washington DC, då anhängare av president Donald Trump stormade byggnaden, finns det en stor oro att något liknande kunde hända i både Europa och Finland. Marin är ändå försiktig med att dra några paralleller mellan de två fallen.

— Det finns knappast någon direkt korrelation mellan de här fallen, men det att man tar till våld mot en politiker eller stör de demokratiska processerna är en oerhört allvarlig sak.

Marin hoppas på en bredare samhällsdebatt om diskussionsklimatet i stort, och hur varje parti, rörelse, politiker och person kan göra sitt bästa för att demokratin ska må bra och bli starkare.

Är du orolig för demokratins framtid?

— Det finns alltid skäl att oroa sig för demokratins framtid. Demokratin är inte ett tillstånd som uppnåtts utan något man måste jobba för varje dag för att den inte ska försvagas. För egen del strävar jag efter att göra allt för att demokratin och parlamentarismen ska stärkas.

Catariina Salo/SPT

SPT
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln