Staten ökar pressen på den finlandssvenska pressen
Dagstidningarnas webbsidor har blivit finländarnas viktigaste nyhetskälla. Nyheterna på TV har fallit till andra plats. Smarttelefonen har blivit den viktigaste nyhetskanalen. Kommer alla medieaktörer att överleva evolutionen?
Tiden då man på kvällen bänkade sig i soffan för att ta del av dagens nyheter på TV börjar vara ett nöje för en allt mindre grupp människor. I dag är det online som gäller för nyheter, nyhetsproduktion för en deadline börjar snart vara förfluten tid. Förändringen de senaste åren har varit dramatisk och fortsättningen kommer inte heller att vara odramatisk.
Människors medievanor undersöks årligen av Reuters Institut vid Oxfords universitet. I undersökningen deltar 40 länder. Undersökningen visar en stor förändring i människornas nyhetskonsumtion.
Av tidningarnas webbsidor, som nu är den viktigaste nyhetskällan i Finland, dominerar de två kvällstidningarna marknaden tillsammans med Yle. Finland avviker från de nordiska länderna genom att kanalisera de offentliga medlen till ett stort public service bolag, Yle. Yle har under de senaste åren allt mera breddat sin verksamhet från audiovisuell produktion till textproduktion.
Yles utvidgade målsättningar och egna tolkningar av Rundradiolagen har försatt de privata mediehusen i en allt svårare position. Nu har dock Europeiska kommissionen konstaterat att statens och Yles egen tolkning lagen är felaktig. Yles produktion av textbaserade nyheter utan koppling till audiovisuella helheter kan inte stödas med skattemedel och är således lagstridig.
För tillfället är ett lagförslag under beredning, som kommer att begränsa Yles möjlighet att med skattemedel konkurrera med de privata mediehusen. Lagförslaget är ett steg i rätt riktning och om det förverkligas skulle Finland komma ett steg närmare europeisk praxis i hur skattemedel disponeras i mediebranschen.
Lagförslaget, eller förarbetena till lagförslaget, innehåller dock ett ödesdigert undantag ur finlandssvensk synvinkel. Enligt undantaget i lagförslaget skulle Svenska Yle på regional nivå få öppen fullmakt att med skattemedel konkurrera med de privata mediehusen.
Situationen i Svenskfinland är redan nu betydlig mera utmanande än den är på mediemarknaden på finska i Finland. Svenska Yle har en klart dominerande ställning på den digitala nyhetsmarknaden. Svenska Yle och Yle överlag verkar också anse att samma lag kan tolkas olika på svenska och finska.
De finlandssvenska privata mediehusen är hårt pressade. Redan utgångspunkten, att verka på ett minoritetsspråk (fem procent), berättar att nyhetsmarknaden är liten. När man till detta tillägger en skattefinansierad dominerande aktör som tolkar sin lagstadgade uppgift enligt vad som passar Yle bäst, så blir verkligheten och vardagen krass för övriga aktörer.
Den nyligen publicerade Språkbarometern visar en dyster verklighet för svenskan i Finland. Två grundpelare i den finlandssvenska vardagen är skolan och media. Utan dessa finns det ingen finlandssvensk vardag. Skola på svenska har fortfarande en stark ställning i Finland, lagstiftning tryggar fortsättningen, så länge det finns elever.
Medieutbudet på svenska i Finland är ännu i dag stort, förändringarna i nyhetskonsumtionen betyder ändå att framtiden är osäker. I Finland har statsmakten valt att satsa på sitt eget bolag Yle. I praktiken har staten gett Yle fria händer att tolka lagen hur bolaget vill och att göra av med en halv miljard varje år. Det här avviker markant från de övriga nordiska länderna, som är måna om att mångfalden i media ska bestå. Det här verkar inte oroa beslutsfattarna och speciellt inte beslutsfattarna i Svenskfinland.
Det torde inte vara oklart för någon att svenskans ställning i Finland kontinuerligt försvagas. Svenska Yles dominerande marknadsposition kommer inte att rädda Svenskfinland från att förvandlas från en realitet till en raritet. För att hålla det svenska språket kurant i vardagssammanhang behövs ett brett mediefält i alla regioner.
Nyheter på svenska i Finland kommer i framtiden inte att vara lukrativ affärsverksamhet. Undantaget är kanske Åland. I södra Finland har situationen redan en länge tid varit illusorisk. Finland borde ta modell av de övriga nordiska länderna för att garantera ett mångsidigt medieutbud.
Svenska Yle är viktigt för Svenskfinland och bör ha en stark roll inom radio och TV, men den textbaserade produktionen måste begränsas. Det här handlar inte om en åsikt, det handlar om att följa europeisk lagstiftning.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.