Staden med landets högsta barnfattigdom måste satsa mer
Invånarantalet i Åbo har vuxit rekordartat under de senaste åren. Samtidigt har antalet utsatta familjer ökat. Åbo har nu Finlands högsta barnfattigdom. Speciellt en stadsdel sticker ut då vi talar om socioekonomiska problem.
Risken för segregation har vuxit i alla våra stora städer. Av städer med fler än 100 000 invånare är Åbo den som är mest socialt sårbar, enligt en rapport som planerings- och konsultföretaget WSP utkom med på fjolårets sida.
Social sårbarhet mäts genom olika indikatorer som låg inkomstnivå, barnfattigdom, arbetslöshet och arbetslöshet bland invånare med invandrarbakgrund eftersom de ofta leder till utslagning. WSP:s mätning av livskraften i landets kommuner visar att sysselsättningsgraden bland invandrare ökat i Åbo, men detsamma gäller dessvärre för barnfattigdomen.
Under de två senaste decennierna har barnfattigdomen ökat markant i Finland. I dag lever ungefär vart tionde finländskt barn under fattigdomsgränsen.
Barn som växer upp i familjer med bara en förälder lever åtta gånger mer sannolikt i fattigdom än barn som växer upp i familjer med två föräldrar, enligt Unicef. I Åbo är grovt taget var tredje barnfamilj en enföräldersfamilj.
Högre levnadskostnader och regeringens nedskärningar inom socialskyddet har ytterligare försvagat många barnfamiljers ekonomi.
En Åboförort som redan länge tampats med att höja invånarnas levnadsvillkor är Kråkkärret där arbetslösheten är kring 30 procent, medianinkomster ligger på drygt 1 200 euro per person och månad och 55 procent av invånarna talar ett annat modersmål än finska eller svenska.
Åbos stadsdirektör Minna Arve har kallat Kråkkärret för “Finlands kanske mest segregerade ort” i samband med att hon i våras efterlyste statliga pengar för att bekämpa segregationen. När invandringen växer är det ännu viktigare att värna om byggandet av gemenskaper, social uppblandning och tillräcklig servicenivå i hela staden.
Men i ett läge då samhällstjänsterna på statlig nivå drastiskt försämras kan Arve knappast förvänta sig stordåd av regeringen, även om den senaste tidens nyheter om kriminella gäng och råare ungdomsbrottslighet har understrukit det angelägna budskapet.
Preventiva åtgärder och tidigt stöd för både föräldrar och barn kräver också resurser inom social- och hälsovården, inte minst inom barnskyddet, samtidigt som vi vet vilka enorma sparkrav Egentliga Finlands välfärdsområde Varha står inför.
Staden måste alltså satsa mer. I årets budget har medel reserverats för att minska på mobbning, skolfrånvaro och segregation, främst genom vardagligt arbete nära barn och unga. Väl så.
Ett konkret tips som ÅU redan tidigare fört fram är att satsa på att servera gratis parklunch om sommaren, i enlighet med Helsingfors och Tammerfors. Det skulle åtminstone garantera barnen ett varmt mål mat om dagen och en stunds social samvaro.
Barn kan inte rå på sin ekonomiska situation, de är beroende av sina föräldrar och samhällets stöd. Barnfattigdomen är en sorglig skamfläck för Åbo och måste bekämpas med både offentliga medel och mänsklig omsorg.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.