S:t Karins tycker inte att det finns behov att satsa på svensk äldreomsorg – men politiker tycker att det finns
Det är bra som det är. Ungefär så resonerar man inom S:t Karins äldreomsorg då det gäller servicen till seniorer med svenska som modersmål.
Dessutom lurar den stora social- och hälsovårdsreformen runt knuten och i framtiden kommer S:t Karins stad, liksom alla andra städer och kommuner i landet, att bli tvungen att överlåta alla beslut om social- och hälsovård till Egentliga Finlands välfärdsområde.
— Vi tänker nog på det i alla våra beslut nu, oberoende av språk, säger Seija Sjöblom, chef för servicen till de äldre i S:t Karins.
4,5 procent svenskspråkiga
Av S:t Karins drygt 34 000 invånare har 4,5 procent svenska som modersmål. Barnfamiljernas behov av service har debatterats flitigt under de senaste tjugo åren, men den äldre generationens behov har råkat i skymundan.
Helt utan service på svenska är seniorerna i S:t Karins ändå inte. S:t Karins deltar i kundrådgivningstelefonen Kompassi som också betjänar svenskspråkiga och staden har ett avtal med privata tjänsteleverantörer i Åbo och köper vid behov platser på Hemmet och Barkbackens servicehus.
Enligt Sjöblom klarar också många av äldreomsorgens anställda av att betjäna på svenska.
En fråga som vi ofta får är huruvida det går att låta testa sitt minne på svenska vid Eerikki och det går det.
Seija Sjöblom, chef för servicen till de äldre i S:t Karins
I centrum av S:t Karins finns seniorernas egen lågtröskelmottagningen Eerikki och en del av personalen talar enligt Sjöblom en god svenska. Alla talar svenska behjälpligt.
— En fråga som vi ofta får är huruvida det går att låta testa sitt minne på svenska vid Eerikki och det går det, bara man kommer överens om saken på förhand, säger Sjöblom.
För dem som behöver hjälp med att bo kvar hemma erbjuder staden hemvård och det går enligt Sjöblom att få hemvård också på svenska. Just nu sköter hemvården en handfull svenskspråkiga kunder.
Räcker den här servicen?
— Jag har inte fått sådan respons som skulle tyda på att den är otillräcklig, säger Sjöblom.
”Egen avdelning lönar sig inte”
S:t Karins är en inflyttningsstark kommun och antalet invånare med svenska som modersmål ser ut att växa stadigt. För barn erbjuds dagvård, förskola och skola (åk 1-6) på svenska.
För finskspråkiga upprätthåller S:t Karins stad sex olika enheter med lång- och korttidsvård för äldre. Dessutom köper man service av privata företag. En tredjedel av vårdenheterna är i stadens egen regi och resten sköts av privata.
Enligt Sjöblom lönar det sig inte att upprätthålla en egen avdelning för svenskspråkiga då kundunderlaget är så litet.
— En demensavdelning har tjugo platser. Om behovet av vård dygnet runt just nu är tre platser och färre än fem svenskspråkiga behöver hemvård är det omöjligt att tänka sig att vi skulle ha en hel avdelning för svenskspråkiga. Vi köper hellre servicen av privata företag, säger Sjöblom.
SFP: Prioritera tvåspråkighet när nya anställs
Trots att social- och hälsovård i kommunal regi snart kan vara ett minne blott ingår till exempel äldre och äldres hälsa i många partiers valprogram.
Åsa Gustafsson, som är SFP:s representant i S:t Karins stadsfullmäktige och ställer upp för SFP i valet, har också tidigare låtit förstå att den svenskspråkiga servicen till äldre i S:t Karins borde förbättras.
Det bor enligt Gustafsson tiotals seniorer med svenska som modersmål i staden och i framtiden kommer de äldre att bli fler.
— När staden rekryterar personal, ingen skillnad till vilken enhet i staden, har man inte tills vidare prioriterat språkkunskaper. Nu borde vi prioritera tvåspråkiga sökanden, nämner Gustafsson som ett konkret exempel på hur man i staden som ett första steg kan beakta de svenskspråkigas behov av service.
Arkiv/Monica ForssellMen är svenskspråkig service en politisk fråga? Det frågar sig S:t Karinsbon Kimmo Hollmén.
Han är ordförande för S:t Karins social- och hälsovårdsnämnd och representerar Centern. Han är liksom Gustafsson uppställd i valet.
— Jag hoppas och tror att det här egentligen inte är en politisk fråga. Kommunens uppgift är att erbjuda service åt sina kommuninvånare. Man kan förstås ha olika åsikter om huruvida kommunen ska stå för alla tjänsterna själv eller om kommunen anlitar privata aktörer för en del tjänster. Men annars tycker jag inte att språket är en politisk fråga, säger Hollmén och fortsätter:
— Hittills har vi inte fokuserat tillräckligt på de svenskspråkiga seniorerna. År för år blir de ändå allt fler. Vi borde se till att vi rekryterar några personer som talar svenska som sitt modersmål så att vi kan garantera att också de svenskspråkiga får service på sitt modersmål.
Egen enhet i framtiden
Både inom SFP och Centern, som tillsammans med Kristdemokraterna ingår valförbund i valet, anser man att en egen avdelning eller enhet för svenskspråkiga seniorer kommer att bli aktuell inom 5-10 år.
Men i hur pass hög grad kommer de politiker som nu väljs in att alls kunna påverka i dylika frågor? Den frågan kanske ingen har ett entydigt svar på ännu.
— Men om reformen blir av så är det jätteviktigt att det i välfärdsområdets styrelse, fullmäktige och sektioner finns personer som jobbar för svenskspråkig service i de kommuner där det bor svenskspråkiga. S:t Karins, Lundo, Nådendal, Pargas och Kimitoön, säger Gustafsson.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.