S:t Karins – den mest svenskvänliga finskspråkiga kommunen i landet
”Åbos lillebror” eller ”bryggan mellan Åbo och Pargas”.
Nej, S:t Karins är mycket mer än så. Kommunen är en av de snabbast växande och enligt stadsdirektören den mest svenskspråkiga, enspråkigt finska, kommunen i landet.
En av många tvåspråkiga familjer som lockats till S:t Karins är Annina Matula och Jonas Landor med barnen Viktor och Viljam Landor.
Familjen flyttade till S:t Karins från Matulas hemort Esbo för två år sedan i samband med att Matula började specialisera sig till specialisttandläkare i protetik vid Åbo universitet.
Bättre förbindelser till Helsingfors
– Då jag fick möjligheten att specialisera mig här funderade vi på till exempel Hirvensalo i Åbo och S:t Karins. Jonas pendlar ett par dagar i veckan till arbetet i Esbo och vi kom fram till att förbindelserna från S:t Karins är betydligt bättre då man direkt kommer ut på motorvägen mot Helsingfors, säger Matula, som arbetar för Mehiläinen och Reso kommun.
Att Landor som är it-konsult kan jobba på distans några dagar i veckan möjliggjorde flytten.
– Vi har trivts jättebra i S:t Karins, här finns allt som en barnfamilj kan tänkas behöva och dessutom går det jättesmidigt att ta sig in till Åbo centrum, säger Matula.
Maja MeurmanToppen svenskspråkigt dagis
Treåriga Viktor går i Folkhälsans daghem Skogsgläntan där också Viljam, 6, tidigare gick. Nu börjar Viljam förskolan i S:t Karins svenska förskola.
Föräldrarna öser beröm över både daghemmet och förskolan.
– Vi sökte först daghemsplatser i Åbo, det var en slump att det fanns plats i Skogsgläntan. Först i efterhand fick vi höra hur eftertraktade platserna är och hur toppen daghemmet är, säger Matula.
– I förskolan märkte vi direkt att personalen verkligen satsar på att barnen knyter vänskapsband som varar. Nu då vi har slagit rot här och barnen har hittat vänner har jag väldigt svårt att se att vi skulle flytta bort, ens till Åbo, fortsätter hon.
Också fritiden tillbringas i S:t Karins. Viljam spelar fotboll och med Viktor går föräldrarna ofta till biblioteket, lekparker och trafikparken. Själv spelar Matula tennis i Bo Arena och Landor går på gym.
– Här finns också restauranger och butiker, och ibland ordnas olika evenemang.
Viktigt att barnen får gå i skola på svenska
Särskilt för pappan Jonas som är svenskspråkig är det viktigt att barnen kan gå på dagis och skola på svenska. Han kommer själv från S:t Karins, men har gått i skola i Åbo. På hans tid fanns det inte en svenskspråkig grundskola i kommunen.
– Det är viktigt för oss att stärka barnens tvåspråkighet och att de tar del av den finlandssvenska kulturen genom skolan. Det är fint att det ordnade sig så här lätt med saken, säger han.
Hade det inte funnits svenskspråkiga utbildningstjänster i S:t Karins skulle familjen ha behövt avgöra om barnen ska pendla till Åbo eller om flytten hade gått till en annan stad.
Landor var också positivt överraskad över att familjen från första början fick service på svenska i den finskspråkiga kommunen.
– Då vi ringde för att höra oss för om daghemsverksamheten bytte de faktiskt genast till svenska.
Maja MeurmanInvånarantalet växer – bra service lockar
I fjol ökade S:t Karins befolkning med 491 personer eller 1,4 procent och bara mellan januari och juni i år flyttade 167 personer till kommunen.
– Servicen fungerar och finns tillgänglig. Läget är fantastiskt, med Fölis bussar kommer man till Åbo centrum på en kvart, men det är också nära till havet och naturen. Det finns jobb men det är också enkelt att pendla till Åbo. Dessutom satsar kommunen på grönområden, parker och fritidsaktiviteteter, berättar Sinikka Huttunen, kommunikationsspecialist i S:t Karins stad, om vad som lockar folk till S:t Karins.
Maja MeurmanSyns i servicen att det finns många svenskspråkiga invånare
Staden satsar också medvetet på den svenskspråkiga servicen. Enligt stadsdirektör Harri Virta vill man att det syns i serviceutbudet att S:t Karins är den enspråkigt finska kommunen i Finland med flest svenskspråkiga invånare.
– Dessutom har de svenskspråkiga invånarna varit aktiva i att berätta hurdana tjänster de önskar, vilket gör det enklare för kommunen att erbjuda dem, säger Sinikka Huttunen.
Enligt Huttunen är det inom utbildnings-, kultur- och bibliotekstjänsterna som läget med svenskspråkig service är exceptionellt bra.
I kommunen finns både S:t Karins svenska daghem och S:t Karins svenska skola, där 225 elever går i årskurserna 1–6.
Anställde svenskspråkig bibliotekarie
– Kommunen har också anställt en svenskspråkig bibliotekarie. Vi vill erbjuda svenskspråkiga bibliotekstjänster som sagostunder, biblioteksbesök och boktips på skolelevernas modersmål, säger Huttunen.
Under de senaste tio åren har utlåningen av svenskspråkiga böcker ökat rejält och biblioteket satsar på att utveckla den svenskspråkiga boksamlingen.
Arkiv/Annina SuominenAllt mer svenskspråkigt kulturprogram
Kulturproducent Tove Forssell berättar att man i stadens kulturläroplan inkluderar tvåspråkighet. Exempelvis innehåller kulturplanen svenskspråkiga scenkonstföreställningar.
S:t Karins deltar i Svenska veckan den 4–10 november och ordnar då i samarbete med organisationer som Folkhälsan, Åbo svenska församling samt Hem och skola en hel del svenskspråkigt program.
Bland annat planeras en fest Svenska dagen till ära, ”språkbad” i simhallen samt svenskspråkig sagoyoga och bokutställningar i biblioteket.
Under de kommande åren tänker kommunen erbjuda ännu mer svensk- och tvåspråkigt kulturprogram.
I februari ska en svenskspråkig lyrisk konsert ordnas och man planerar också att skapa en svenskspråkig bokklubb, enligt ett önskemål som kommit från den aktiva seniorgruppen Svenska skrubben.
Bra chanser att få vård på svenska
Också inom social- och hälsovårdstjänsterna i S:t Karins kan en stor del av personalen svenska.
Enligt Pauliina Pohjankukka, chef för tjänster som stödjer funktionsförmågan vid Egentliga Finlands välfärdsområde, är läkar- och sjukskötarmottagningarna tillgängliga på svenska.
Också inom tandvårds- och rehabiliteringstjänsterna är det möjligt att få service på svenska, samt inom preventiv- och familjerådgivningen.
I skolorna finns svenskspråkiga hälsovårdare, kuratorer och skolpsykologer.
Staden gör sitt bästa men inga garantier
Trots att det finns mycket och bra svenskspråkiga tjänster påpekar Sinikka Huttunen att staden inte kan garantera service på svenska.
– Staden är officiellt enspråkigt finsk och det kan märkas exempelvis om man ringer till vattenverket eller ska fylla i en blankett som inte finns översatt. Jag tror också att det finns önskemål om att stadens webbsidor översätts till svenska. Det jobbar vi på.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.