S:t Karins dagis för svenska barn kanske slopas – gemensam rektor för svenska skolan och Hovirinta fortfarande på agendan
PixabayFör cirka 30 procent av finländarna är insättningar på bankkontot den enda formen av besparingar, uppger banken Aktia med avstamp i en färsk enkätundersökning. Foto: Pixabay
Liksom i många andra städer och kommuner ger pengarna just nu gråa hår.
Aldrig tidigare har kommunerna haft så svårt som i år att uppskatta storleken på skatteintäkter och statsbidrag. Orsaken är bland annat det förnyade skatteregistret.
— Det har verkligen varit utmanande i år, säger S:t Karins ekonomidirektör Sinikka Sinervuo-Koskinen och tillägger att de många stora investeringarna i staden också vållat huvudbry då de ändrats och skjutits upp så många gånger.
Från vänster t f social- och hälsovårdschef Elina Heikkilä, utvecklingschef Pasi Aromäki, stadsdirektör Harri Virta, förvaltningschef Päivi Antola, t f bildningschef Mika Rantanen, ekonomichef Sinikka Sinervuo-Koskinen och tekniska chefen Jyrki Haapasaari. Foto: Monica Forssell
S:t Karins stadsdirektör Harri Virta är nu klar med sitt budgetförslag samt förslag på anpassnings- och effektiveringsplan.
I Virtas förslag ingår inte en höjning av skattesatsen i S:t Karins, men nog en lång rad olika åtgärder som tillsammans ska bidra till besparingar på cirka 2 miljoner euro.
Skattesatsen och skolfrågor på tapeten
Stadsstyrelseordförande Matti Alander (Saml) tror att åtminstone två saker kommer att föranleda dragkamp mellan politikerna, när de nu tar itu med att granska Virtas förslag.
Den ena är skattesatsen och huruvida den borde höjas med 0,5 procentenheter eller inte och den andra är bildningsfrågorna. Enligt Alander vill ungefär hälften av fullmäktige ha en skattehöjning medan den andra halvan av församlingen är emot. Samlingspartiet förespråkar inte en höjning av skattesatsen.
— Vi skulle kanske ha kunnat svälja en 0,5 procents skattehöjning men nu då vi ändå ser ut att få in betydligt mera skatteintäkter än vi tidigare trodde att vi skulle få in så ställer vi oss nog bakom stadsdirektörens förslag att spara på andra sätt. Vi kan inte i all oändlighet bara höja på skatterna.
Till de hetaste skolfrågorna hör bland annat nedläggningen av Niemenkulman koulu i Pikis. Skolan har 50-60 elever och meningen är att eleverna flyttas över till Piikkiön yhtenäiskoulu.
Ingen kommunal småbarnspedagogik på svenska i S:t Karins?
Det som kanske inte kommer att väcka stor debatt bland politikerna i gemen, men som har betydelse för de svenskspråkiga invånarna är slopandet av Kuovinkadun päiväkoti/Kuovinkatu daghem, som också finns med på listan över sparåtgärder. Kuovinkatu daghem är stadens svenskspråkiga daghem.
Daghemmet har haft problem med inneluften och tvingades stänga i våras. Nu konstaterar staden att huset är i så dåligt skick att det inte lönar sig att renovera det.
Istället för att bygga nytt, eller placera de svenskspråkiga barnen i något av de nya daghem som staden bygger, är tanken att den svenskspråkiga småbarnspedagogiken i framtiden köps av privata daghemsföretag i staden.
Åsa Gustafsson (SFP) är besviken över att staden är beredd att avstå från all kommunal småbarnspedagogik på svenska.
— Själva fastigheten kan vi nog avstå i från. Den är dålig. Men jag tycker nog att den svenskspråkiga småbarnspedagogiken hör till stadens grundservice. Dessutom har staden som mål att producera hälften av servicen själv och köpa andra hälften. Nu skulle ju hela den svenskspråkiga daghemsservicen köpas av privata.
ArkivÅsa Gustafsson, SFP i S:t Karins. ÅU-foto
Folkhälsan, Verkanappulat och Pilke erbjuder svenskspråkig småbarnspedagogik i S:t Karins.
S:t Karins svenska skola kan mista egen rektor
En gemensam rektor för Hovirinnan koulu och S:t Karins svenska skola hänger fortfarande med på listan över åtgärder som ska utredas. Förslaget kommer från bildningssektorn och Virta har inte sett orsak att slopa förslaget.
Tillsvidare är det hela ändå bara på idéstadiet och att döma av t f bildningschef Mika Rantanens svar på ÅU:s frågor om idén med sammanslagningen har tillexempel de juridiska aspekterna inte överhuvudtaget utretts.
Stadsdirektör Harri Virta påpekar:
— Några olagliga lösningar kommer staden inte att gå in för.
Harri Virta. Foto: Monica Forssell
Om Harri Virtas budgetförslag godkänns utan ändringar kommer S:t Karinsborna att märka det bland annat på sin vattenräkning. Det rena vattnet ska bli 7 procent dyrare.
Stadens båtplatser ska också bli hela 20 procent dyrare, innetemperaturen i stadens byggnader ska sänkas och man planerar att dra ner på ventilationen nattetid.
Enligt budgetförslaget landar nästa års investeringar i hus och infrastruktur i S:t Karins på cirka 30 miljoner euro. Den största enskilda investeringen är Hovirinta skolfastighet (14,2 miljoner euro).
I Virtas förslag ökar S:t Karinsbornas lånebörda från 2620 euro per person till 3245 euro per person.
Följande steg är att politikerna granskar stadsdirektörens förslag, föreslår ändringar och mot slutet av året godkänner nästa års budget.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.