S:t Karins avvaktar med att frivilligt bli en tvåspråkig stad – Vi ser tiden an, säger stadsdirektör Harri Virta
Det blir för dyrt att gå in för service fullt ut på två språk, säger stadsdirektör Harri Virta, här i nybyggda Kaarina-talo. Foto: J-O Edberg
Inflyttningen till S:t Karins ökar i jämn takt för varje år.
Invånarantalet ökar med i snitt 1–1,5 procent om året.
Vid årsskiftet hade staden 33 474 invånare, vilket är 370 fler än året innan.
Också antalet svenskspråkiga invånare ökar stadigt.
Staden har nu nästan 1500 svenskspråkiga invånare.
– Proportionellt sett ökar inflyttningen av svenskspråkiga mest, säger stadsdirektör Harri Virta.
Men staden har för tillfället inga planer på att bli en tvåspråkig stad.
Stadsfullmäktige röstade i fjol nej till en motion om att staden frivilligt går in för att bli tvåspråkig.
Initiativet till motionen hade tagits Svenska folkpartiet.
”Invånarna är nöjda med servicen de får i dag”
Den främsta orsaken till fullmäktiges beslut som fattades i enlighet med tjänstemännens förslag är ekonomisk.
– Det blir för dyrt att gå in för service fullt ut på två språk. Jag tycker också att det är bättre om vi erbjuder svensk service frivilligt än att det görs med tvång, säger Virta.
Han säger också att det inte finns något som tyder på att stadens svenskspråkiga invånare skulle vara missnöjda med servicen de får i S:t Karins. Det är snarare tvärtom.
– Invånarna är nöjda med den svenska servicen som de får i dag. Det här gäller både barndagvård och skola. Också inom hälsovården får man service på svenska, säger Virta.
Men han är inte helt främmande för att S:t Karins frivilligt kan gå in för att bli en tvåspråkig stad.
– Vi avvaktar och ser tiden an. Det är klart att om antalet svenskspråkiga invånare fortsätter att öka och blir allt fler kan det bli aktuellt att ta upp frågan på nytt. Men hur pass tidigt det sker återstår att se, det sker oberoende vid 3000 personer.
En kommun blir enligt lagen automatiskt tvåspråkig om det bor 3000 invånare på orten som talar minoritetsspråket.
Virta vill ändå påpeka att man inom barndagvården och bildningsväsendet har beredskap att på frivillig väg utöka den svenskspråkiga servicen om behov finns.
Kaarina-talo eller S:t Karinshuset är ett av stadens senaste nybyggen. Byggnaden inhyser stadens bibliotek. Foto J-O Edberg
S:t Karins har för tillfället flera omfattande nyinvesteringar på gång inom skolväsendet.
Till dem hör byggandet av Valkeavuoren koulu och utbyggnaden av Piispanlähteen alakoulu.
Staden investerar också i ny skolbyggnad som ersätter den fuktskadade skolfastigheten i Hovirinta och som blir gemensam för Hovirinnan koulu och S:t Karins svenska skola.
Planeringen har startat och den nya skolbyggnaden ska stå inflyttningsklar i början av 2022.
– I planeringen beaktas prognoserna för det svenska elevantalet. Det ska finnas utrymmen för tillväxt i den svenska skolan, säger Virta.
Virta som är uppvuxen i S:t Karins har suttit på stadsdirektörsstolen sedan 2007.
Innan han valdes till stadsdirektör i sin gamla hemstad var han hamndirektör i Björneborg.
När han tillträdde stadsdirektörsposten hade staden drygt 24 000 invånare.
Två år senare när Pikis fusionerades med S:t Karins ökade invånarantalet med 7500 personer.
Staden är känd för sin företagarvänlighet och sitt goda samarbete med företagarna.
Det har gjort att S:t Karins blivit en attraktiv ort för företagsetableringar.
I fjol startades över 100 nya företag i S:t Karins.
Industriområdet Krossi strax intill Helsingfors motorväg hör till de företagsområden i staden som växer kraftigt.
Virta förklarar den positiva situationen med att staden satsar på samarbete på bred front.
– Det gäller att bygga upp ett förtroende från starten. Samarbetet med företagen genomsyrar hela planläggningen, allt från planering av vägar, gator och tomter till samarbete på företagsnivå.
Ekonomin är i skick men skuldbördan ökar
Stadens ekonomi är enligt Virta i relativt bra skick.
– För tillfället har vi ekonomin i skick. Enda orosmomentet är de stora investeringar som vi har på gång och som ökat låneupptagningen. Det har gjort att skuldbördan per invånare har ökat.
Skuldbördan per invånare stiger i år från 2760 euro till 3330 euro.
Staden investerar i år för 27 miljoner euro.
Till de största investeringarna hör skolprojekten, en ny idrottshall och byggandet av kommunalteknik i områden som detaljplanerats.
Den ökande inflyttningen ger tillförsikt inför framtiden. Staden planerar också flera stora bostadsområden av vilka Rauhalinna och Lemunniemi är de största.
Rauhalinna som ligger intill Skärgårdsvägen planeras för över 1000 invånare och Lemunniemi ska få 10 000 invånare fram till 2035.
– En ekoby planeras också i Lemunniemi, området är naturnära och har en känslig miljö, säger Virta.
Höghusbygge i S:t Karins centrum. Foto: J-O Edberg
Inflyttningen gör att byggandet i S:t Karins är livligt.
Nya bostäder byggs i rekordtakt.
I fjol beviljades bygglov för nästan 500 nya bostäder, det är 180 fler än året innan.
Takten är den samma i år, närmare 500 nya bostäder byggs.
En stor del av dem byggs i centrum.
S:t Karins räknar med att klara sig på egen hand också i fortsättningen.
– Vi håller fortfarande fast vid att vi ska vara en självständig kommun. Vi har tillräckligt stora resurser för att klara oss själva, säger Virta och syftar på stadens ståndpunkt i de utredningar som tidigare gjordes kring en eventuell fusion mellan Åbo och stadens grannkommuner.
Fusionsplanerna har varit avblåsta i väntan på vård- och landskapsreformen, och Virta tror inte att det blir aktuellt med några förhandlingar ännu på en tid.
Först måste man se vad det blir av den havererade vård- och landskapsreformen.
”Kommunerna måste förhandla om vården”
Om vårdreformens fall säger han att kommunerna nu måste förhandla om hur man ska gå vidare i vårdsamarbetet i regionen.
– Det vore bra om man kan plocka fram de bästa bitarna i de förberedelser som gjorts hittills och att man hittar en gemensam syn på hur man ska gå vidare, säger han.
I Åboregionen är bland annat Åbolands sjukhus ställning som ett självständigt affärsverk i vågskålen.
Med sin tvåspråkiga service ger sjukhuset vård inte bara åt patienter från de Åboländska kommunerna utan också åt patienter från Åbo och Åbos kranskommuner, bland annat Reso.
Nu finns planer på att avveckla sjukhuset och införliva det med ÅUCS.
Virta som själv är född på Åbolands sjukhus föredrar att inte kommentera frågan.
– Det här är en stor fråga som jag inte kan ta ställning till nu. Men jag anser att det är viktigt att man kan erbjuda vård på båda språken i regionen, säger Virta.
S:t Karins
Invånarantal: 33 474.
Finskspråkiga: 93,5 procent.
Svenskspråkiga: 4 procent.
Landareal: 150 kvadratkilometer.
Vattenareal: 30 kvadratkilometer.
Gränsar till: Åbo, Pargas, Lundo, Pemar och Sagu.
Strandlinje: 140 kilometer.
Antal företag: 2 100.
Högsta landmärke: Yles tv-mast på Kustö, 320 meter, lika hög som Eiffeltornet.
Källa: S:t Karins stad
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.