Språkkolumnen: Det finns mycket jag bör som jag inte gör
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
I Finland är det mycket man bör som det förväntas att man gör. När jag betalar räkningar i min nätbank står det att jag också bör bekräfta betalningen. Det händer då och då att jag glömmer att bekräfta mina betalningar. Om jag inte gör det senare förblir de obetalda, för ingen annan gör det åt mig.
Bör innebär en kraftig rekommendation och ska tolkas som ”ska om möjligt”, enligt ordboksdefinitionen. Bör innebär ingen bindande bestämmelse.
Språkvårdaren Mikael Reuter skriver i sin bok ”Så här ska det låta” att många finlandssvenskar har den uppfattningen att bör är starkare än ska. Det har lett till att det finns en massa blanketter, skyltar och andra texter där det står bör också i sådana fall då det är fråga om ett påbud.
”Avgiften bör betalas senast den 15 maj” är alltså en rekommendation, medan ”avgiften ska betalas senast den 15 maj” är en bestämmelse som måste följas.
I valrörelsen och för politiker överlag är bör ett perfekt verb. Jag hittar en hel del bör i de svar som partierna gett i Hufvudstadsbladets EU-kompass: ”Eurosystemet bör förnyas radikalt”, ”Asylprocessen bör vara snabb”, ”Följderna av en ambitiös klimatpolitik bör beaktas”, ”EU bör också stärka sitt arbete mot all slags våld mot kvinnor”.
För väljarna signalerar ordet bör ett starkt ställningstagande. Samtidigt ger det partierna lite spelrum – vissa frågor måste man kompromissa med, i vissa frågor förlorar man, men partierna jobbar för att nå sina mål.
När det däremot gäller situationer som inte är förhandlingsbara eller när det inte finns valmöjligheter, som fallet är med mina räkningar, är det bäst att inte använda bör eftersom räkningarna faktiskt måste betalas.
I moderna finländska lagtexter används ska för att ange en bindande förpliktelse. Handboken Svenskt lagspråk i Finland ger goda råd om hur man ska använda ska, får, bör och andra motsvarande formuleringar.
Om det står ”observera att du bör ange åtminstone fyra fenomen” i en provuppgift kanske studerandena förstår av sammanhanget att ange åtminstone fyra fenomen. Men frågan är om man i ett finlandssvenskt sammanhang skulle kunna få fulla poäng för ett svar som beskriver endast tre fenomen ingående och uttömmande.
Och kan en lärare kräva att studenterna lämnar in sina uppgifter i tid om det står att uppgiften bör lämnas in en viss dag?
Språkvårdaren Mikael Reuter skriver i sin bok ”Så här ska det låta” att många finlandssvenskar har den uppfattningen att bör är starkare än ska. Det har lett till att det finns en massa blanketter, skyltar och andra texter där det står bör också i sådana fall då det är fråga om ett påbud.
”Avgiften bör betalas senast den 15 maj” är alltså en rekommendation, medan ”avgiften ska betalas senast den 15 maj” är en bestämmelse som måste följas.
I valrörelsen och för politiker överlag är bör ett perfekt verb. Jag hittar en hel del bör i de svar som partierna gett i Hufvudstadsbladets EU-kompass: ”Eurosystemet bör förnyas radikalt”, ”Asylprocessen bör vara snabb”, ”Följderna av en ambitiös klimatpolitik bör beaktas”, ”EU bör också stärka sitt arbete mot all slags våld mot kvinnor”.
För väljarna signalerar ordet bör ett starkt ställningstagande. Samtidigt ger det partierna lite spelrum – vissa frågor måste man kompromissa med, i vissa frågor förlorar man, men partierna jobbar för att nå sina mål.
När det däremot gäller situationer som inte är förhandlingsbara eller när det inte finns valmöjligheter, som fallet är med mina räkningar, är det bäst att inte använda bör eftersom räkningarna faktiskt måste betalas.
I moderna finländska lagtexter används ska för att ange en bindande förpliktelse. Handboken Svenskt lagspråk i Finland ger goda råd om hur man ska använda ska, får, bör och andra motsvarande formuleringar.
Om det står ”observera att du bör ange åtminstone fyra fenomen” i en provuppgift kanske studerandena förstår av sammanhanget att ange åtminstone fyra fenomen. Men frågan är om man i ett finlandssvenskt sammanhang skulle kunna få fulla poäng för ett svar som beskriver endast tre fenomen ingående och uttömmande.
Och kan en lärare kräva att studenterna lämnar in sina uppgifter i tid om det står att uppgiften bör lämnas in en viss dag?
Språkkolumnen skrivs av språkvårdarna vid Svensk presstjänst. Den publiceras på Svenska.yle.fi och i de finlandssvenska dagstidningarna.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.